En polis står i dörren till en polisbil vid en trottoar där människor går förbi.

Poliser och domstolar i Stockholm

Stockholm fick poliser 1776. Då bildades Överståthållarämbetet för polisärenden. Genom polisens rapporter och domstolarnas protokoll vår vi veta en hel del om historiens brott och konflikter i Stockholm (Bild: Polisbil på Odenplan 1977. Okänd fotograf, Spårvägsmuseet)

När polisen utredde ett brott blev det dokumenterat i en polisrapport, och när någon förhördes sammanfattades förhöret i ett förhörsprotokoll. I de här handlingarna kan vi hitta information om vem som begått ett brott och hur brottet gick till.

Vid mitten av 1800-talet omorganiserades polisen. Stockholm delades in i olika polisvaktdistrikt. Poliserna skulle hålla ordning och rapportera om olika händelser i det egna distriktet. Rapporterna finns bevarade i de så kallade rapportböckerna. Där kan vi läsa om små och stora händelser i staden, till exempel slagsmål, fylleri och bortsprungna hundar. Rapportböckerna är skrivna som dagböcker för de olika delarna av staden. Om du vill veta vad som hände i Stockholm på ett visst datum är rapportböckerna bra att använda.

Rapportbok vid tredje polisvaktdistriktet (Kungsholmen)

Rapportbok vid tredje polisvaktdistriktet (Kungsholmen)

Innehåller rapporter över stora och små händelser inom vaktdistriktet.

Protokoll från domstolarna berättar om livet i staden

Från början fanns det inte någon speciell domstol i Stockholm. Istället fanns det ett råd som bestod av borgmästare och rådmän. De styrde staden och fungerade också som domstol. Senare bildades Stockholms magistrat och rådhusrätt för att ta över domstolsfunktionen. Protokoll och minnesanteckningar från rådet och rådhusrätten finns nedskrivna i tänkeböcker. Tänkeböckerna finns bevarade från 1474 till 1660 och säger mycket om det dagliga livet i staden. Här kan vi bland annat läsa om vilka brott som begicks och vilka straff brottslingarna fick. Efter 1660 delades tänkeböckerna upp i olika typer av protokoll, till exempel i brottmål och tvistemål.

Elsa Erichsdotter mördad 1635 – eller inte?

Elsa Erichsdotter mördad 1635 – eller inte?

Elsa Erichsdotter tjänar i Bernt Erikssons gård på Södermalm. Hon har rykte om sig att vara tjuvaktig. Dessutom är hon ständigt sjuklig, kan inte arbeta ordentligt utan sitter bara…

Förutom rådhusrätten fanns också kämnärsrätten. Kämnärsrätten var en sorts underdomstol. Den dömde bara i enklare brott- och tvistemål från början, men senare dömde den i alla slags brottmål. Det fanns också flera olika specialdomstolar. Vid mitten av 1800-talet omorganiserades rättskipningen. Kämnärsrätten avskaffades och rådhusrätten organiserades om i flera olika avdelningar.

När någon blir dömd i rätten för ett brott som exempelvis mord, dråp eller stöld, finns det en brottmålsdom. På Stockholmskällan kan du hitta brottmålshandlingar som ger information om vilken typ av brott som begåtts, hur brottet gick till och vilket straff det ledde till.

Den här artikeln är en del av temat "Brott och straff i Stockholms historia"

Här hittar du fler artiklar i temat Brott och straff i Stockholm.