Tuberkulos 1890-1975
Tuberkulosen var en av de dödligaste sjukdomarna i Sverige under 1800-talet. Sjukdomen angrep främst lungorna och smittade via luften en eller smittad komjölk.
Även om vissa smittor eller epidemier inte var lika snabba och aggressiva som pesten och koleran, så hade de ändå en stor inverkan på staden och Sverige i stort. En av dessa sjukdomar var tuberkulos eller tbc, en infektionssjukdom som orsakas av bakterier.
Lungsot, bröstilska och lungröta
Den vanligaste formen av tuberkulos angriper lungorna, men den kan även sätta sig i andra kroppsdelar, som i skelettet. Sjukdomen har bland annat kallats för lungsot, bröstilska och lungröta. Sjukdomen spreds via luften eller via smittad komjölk. Först 1937 började man att pastörisera mjölk. Vid pastöriseringen hettas mjölken upp så att bakterier dör. Innan det fanns vaccin och antibiotika var tbc en mycket vanlig sjukdom som främst drabbade fattiga, undernärda och trångbodda. Genom frisk luft och kyla trodde man kunna få ett visst skydd mot sjukdomar som tuberkulos.
Tuberkulosen skördade liv
Under 1800-talet var tbc den mest dödliga sjukdomen i Sverige och under slutet av århundradet inleddes en offensiv mot smittsamma sjukdomar i landet. I Stockholm uppfördes bland annat ett epidemisjukhus i kvarteret Ruddammen vid Roslagstull 1890-1893. Här fanns det 174 platser uppdelat på sex paviljonger för patienter med smittsamma sjukdomar som tbc, mässling och scharlakansfeber.
Tuberkulosbyrån
1906 beslutade Stadsfullmäktige, de styrande i Stockholms stad, att hälsovårdsnämnden skulle starta en upplysnings- och understödsbyrå för tbc-sjuka. Det startade också sanatorier eller konvalescenthem, både genom myndigheter och privata initiativ. Sanatorierna var ett slags sjukhus där patienterna skulle få frisk luft, vila och näringsrik mat.
Byråns uppdrag var också att sprida information till allmänheten och hjälpa sjuka och fattig. Hjälpen kunde till exempel bestå av mediciner och andra sjukvårdsartiklar som patienterna kunde behöva. Tbc-byrån skulle också se till att barn som riskerade att smittas togs omhand.
På tbc-byrån fanns även en läkarmottagning, där personer undersöktes och fick hjälp till nödvändig behandling, antingen i hemmet, på ett sjukhus eller konvalescenthem. Det första effektiva vaccinet mot tbc kom 1945 och fram till 1975 var vaccinering mot sjukdomen obligatorisk i Sverige.
