Bernhardina var änka och bodde med sina sex barn i ett rum och kök. Mannen hade dött av tuberkulos ett år tidigare. Bernhardina arbetade som väverska, men lönen räckte inte till att försörja alla barn. Därför ansökte hon om plats på uppfostringsantalten för två av sina barn, Emmy 11 år och Inga 8 år.
Uppfostringsanstalten för flickor öppnade 1870. Här bodde fattiga flickor mellan 7 och 14 år, som var föräldralösa eller hade föräldrar som inte kunde ta hand om dem. En del flickor som kom hit ansågs ha uppfört sig illa, och skulle lära sig att lyda och bli skötsamma. Barnen togs in på remiss från Fattigvårdsnämnden.
Till höger ser du Berhadinas ansökan till Fattigvårdsnämnden.
Ansökan innehåller också en rekommendation från Bernhardinas arbetsgivare.
Så här står det i ansökan:
Till Stockholms Stads Fattigvårdsnämnd
Undertecknad vågar härmed göra en vördsam hemställan om att mina flickor Emmy Amanda född 26 okt 1902 och Inga Linnéa född 7 maj 1905 må bliva intagna å Stockholms stads Uppfostringsanstalt för Flickor.
Jag är änka sedan 1 år samt har 6 sty minderåriga barn att försörja och fastän min sysselsättning som väverska ger mig en veckoinkomst av cirka 16 kronor är det omöjligt för mig att giva alla dessa barn det underhåll och uppfostran de behöva, varför måste göra denna ödmjuka hemställan till Fattigvårdsnämnden.
Högaktningsfullt
Bernhardina Konstatina Andersson
