Elsa Laula kämpade för samiska rättigheter
Elsa Laula eller Elsa Laula Renberg var samisk aktivist och kämpade hela sitt liv för samernas medborgerliga rättigheter.
Elsa Laula föddes 1877 i Såafoe vid Matsdal i Vilhelmina socken i södra Lappland. Hennes far var norsk renägare från Hattfjelldal och hennes mor var svensk medborgare. 1904, när hon var 27 år gammal, flyttade hon till Stockholm och utbildade sig till barnmorska på Barnmorskeläroanstalten. Utbildningsfrågan var viktig för henne och hon ville förändra och förbättra skolundervisning för samiska barn. Hon ansåg att undervisningen i de så kallade Nomadskolorna, som var speciella skolor för renägande samiska barn, var otillräcklig och sämre än den undervisning som svenska barn fick.
Enligt Elsa Laula, var det nödvändigt för samerna att organisera sig för att de skulle kunna påverka sin situation. Hon var därför med och bildade Lapparnes Centralförbund 1904, som var en samisk intresseorganisation. Elsa Laula blev därefter dess första ordförande. Samma år publicerade hon sin kampskrift ”Inför lif eller död? Sanningsord i de Lappska förhållandena”. I skriften skriver hon om de orättvisor den samiska befolkningen var drabbad av. Framförallt uppmärksammade hon äganderätten till mark som samerna betalat skatt för och rätten att bosätta sig i Sápmi, den del av norra Europa där samer bott och verkat i århundraden.
