1904 skrev den samiska feministen och aktivisten Elsa Laula ett brev till Carl Lindhagen, som var borgmästare i Stockholm. I brevet ber hon honom att göra något för samernas sak.
Elsa Laula, som var född 1877, kämpade mycket hårt för samernas medborgerliga rättigheter. Hon grundade bland annat Lapska Centralförbundet och drev kampen för samernas rätt till sin mark.
Så här skrev Elsa Laula:
Stockholm den 4/8 1904
Herr Borgästärn
C.A. Lindhagen
Med anhållan om benäget öfverseende att jag på detta sätt ånyo begagnar mig af Herr Borgmästarns goda vilja att vilja uträtta något för mig och den sak (lapparnas) för hvilken jag arbetar, får jag härmed meddela att jag åter är här i Sthlm för att söka motverka ett beslut som blef, så vidt vi kunde förstå antaget vid lapptinget i Fatmomakke den 4 juli. Jag har sökt Herr Borgmästarn och funnit Herr Borgmästarn vara i utlandet.
Vid lapptinget eller lappstämman i Fatmomacke framlades tvenne förslag. Det ena var, att lapparna skulle ena sig om att det endast utlöstes det som anses mest till hinder för renskötsel. Det andra att åt de icke renegande lappar skulle begäras jordbruk ned om odlingsgränsen. Det första förslaget innebär icke mindre än en ytterligare inskränkning för de renegande, då i alla fall meningen tycks framgå så, att svenska nybyggare ändå kommer att strida sina rättigheter, då endast någon eller några kommer att utlösas ofvan odlingsgränsen.
Och beträffande fråga om att sända de fattiga lappar nedom samma gräns, innebär icke mindre än att splittra lappfolket, och att skicka de fattiga lapparna bort från sitt land till de svenska byggare för att gå okända öden till mötes. På hvilka sätt tjänar detta staten bättre? Hvad kan nu goras för att betyga lapptingets kraft? Kan något uträttas i detta hänseende?
Om jag finge bedja Herr Borgmästarn om råd i denna sak vore jag mycket tacksam och tilgifven.
Med utmärkt högaktning
Elsa Laula
P.S. Har ock talat vid en advokat Herr Dahlbeck. Han har sakt mig, om lappfolket kunde få Borgmästar Lindhagen att verka för saken på riksdagen så skulle äfven han vara villig att bistå med den hjälp han kan uti denna sak. Men endast på villkor att han får arbeta i samband med Borgmästar Lindhagen. Som ock vi förstår att detta arbete är förenat med stora omkostnader, och om vi endast kunde få någon att vilja verka för vår sak ens mot betalning vore vi ytterst glada. Som ock jag försäkrar trots vår betryckta ställning så ordna att vi få betala sådana kostnader.
Jag tar mig friheten att här nämena att jag har utarbetat en broschyr som jag nu har i tryck. Jag ser en nödvändighet af att söka och organisera bland lapparna.
D.S.
närvarande adr
Ågrens Pensionat
Klara. S. kyrkog. 11
Stockholm
