Katitzi i Stockholm - en illustrerad Stockholmsskildring

I boken Katitzi i Stockholm flyttar Katitzi och hennes familj till ett läger i Sköndal där många av deras släktingar redan bor. Katitzi och hennes syskon arbetar på olika sätt för att tjäna pengar till familjens försörjning. Bland annat säljer Katitzi julkort i kvarteren kring Skanstull.

Läs utdrag ur Katitzi i Stockholm som illustrerad Stockholmsskildring.

Katarina Taikon och hennes samtid

Den romska gruppen i Sverige stod länge utanför det framväxande välfärdssamhället och saknade många medborgerliga rättigheter. Barnen hade inte rätt att gå i skolan och familjerna bodde i läger eller i bostäder av mycket låg standard, som de i Tantolunden. 

Romerna diskriminerades i Sverige

Långt in på 1950-talet hade många romer inte heller rätt att röra sig fritt i landet, de hade inte rätt att rösta i allmänna val, inte rätt att kandidera till parlamentariska församlingar och inte rätt att bedriva näringsverksamhet på samma villkor som övriga medborgare. Redan Johan Taikon, Katarina Taikons pappa, kämpade för att de romska barnen skulle ha rätt att gå i skolan. Eftersom romerna ofta bara fick stanna några veckor i taget på samma plats var de helt beroende av de olika kommunernas inställning för barnens skolgång. Ibland ordnades även tältskolor på frivilliga initativ.

Interiörbild med läsande pojke i en skolbänk i den första skolan för romer som just öppnats i familjen Taikons tält vid romernas läger vid Lilla Sköndal i Gubbängen.

Romer var under början av 1900-talet ofta förnekade skolgång. Att inte ha kunnat gå i skola påverkade många romers liv. Samtidigt inleddes den rom…

Tid

5 juli 1943

Typ

Foto

Under andra världskriget rådde inreseförbud för romer till Sverige och de kunde enligt utlänningslagen även utvisas om de befann sig i landet. Romerna betraktades som statslösa, även de som var födda i Sverige. De romska familjer som bodde i Sverige under kriget levde i ständig oro för sina släktingar ute i Europa för att själva bli utvisade. En mycket stor del av Europas romer dödades av nazisterna i förintelselägren. 

I sin vardag brottades romerna med praktiska problem som deras utanförskap satte dem i. Det var svårt att få tag på ved för att hålla barnen någorlunda varma i husvagnar, tält och dåliga bostäder under de kalla krigsvintrarna. Det var svårt att bära vatten till tvätt och matlagning. Under kriget var dessutom maten ett extra stort problem då romerna inte fick ransoreningskort som andra svenska medborgare hade tillgång till. Därför kunde inte köpa ransonerade varor (kaffe, te, kakao, skor, textilvaror, kött, ägg, socker, sirap, grädde, kryddor, mjöl och bröd, matfett, ost, tobaksvaror, tvätt- och rengöringsmedel, soda, ljus, risgryn, havregryn, makaroner, potatismjöl, ärter, bönor och salt) utom på svarta marknaden. 

Katarina Taikon kämpade för romernas mänskliga rättigheter

Katarina Taikons första bok Zigenerska kom ut 1963 och är en beskrivning av hennes egen uppväxt och av romernas situation i Sverige. Under 1960-talet var Katarina Taikon och hennes syster Rosa förgrundsfigurer i kampen för romernas rättigheter i Sverige. Katarina Taikon kände sig uppgiven i slutet av 1960-talet, trots att romernas situation förändrades mycket under de åren. Hon såg hur fördomar och rasism gentemot romer levde kvar i samhället och bestämde sig för att försöka förändra den kommande generationens inställning istället. 1969 kom den första Katitziboken ut och blev genast en stor succé.

Böckerna om Katitzi blev en succé

Katitzi-böckerna handlar om ett barn som både är utsatt för samhällets fördomar och orättvisor, blir mobbad i skolan och lever med en förälder som misshandlar. Historierna är ändå hela tiden fulla av hopp och värme och genomsyras av en tro på det goda i människan. Genom alla berättelserna finns det personer som ser Katitzi och hjälper henne på olika sätt. Alltifrån uteliggaren Lump-Nicke till zigenarkonsulenten Sven Andersson. Särskilt viktiga är Katitzis syskon Rosa, Lena och Paul.

Böckerna om Katitzi blev en stor succé. De första 10 åren lånades böckerna över 400 000 gånger på svenska bibliotek.

Fakta om Katarina Taikon

• Född 29 juli 1932 utanför Örebro
• Död 30 december 1995 i Hälsingland
• Arbetade som författare, skådespelare
• Kämpade för romers rättigheter

Katarina Taikon föddes år 1932 i ett romskt läger utanför Örebro. Hennes föräldrar hette Johan Taikon och Agda Karlsson. Johan var silversmed och ägde ett tivoli. Agda dog när Katarina var mycket liten. Katarina Taikon tillbringade en del av sin barndom i fosterfamilj i Skellefteå, och på barnhem i Umeå. Hon återvände till Stockholm i tonåren.

1948 spelade Katarina Taikon huvudrollen i filmen Uppbrott. I filmen spelar också hennes storasyster Rosa Taikon med. Under 1940- och 1950-talet spelade Katarina med i flera andra svenska filmer. Hon arbetade som författare och engagerade sig starkt mot hur romer diskriminerades i Sverige.

Katarina Taikon hade tre barn och var gift med Björn Langhammer. 1982 drabbades Katarina av en hjärnblödning och hamnade i koma. Hon återfick aldrig medvetandet, och dog den 30 december 1995.

Katarinas syster Rosa Taikon har fortsatt Katarinas arbete och har under 2000-talet fått både Olof Palme-priset och den kungliga medaljen Illis Quorum för sina insatser för mänskliga rättigheter. Paul Taikon föll offer för hatbrott i början av 1960-talet och mördades i sin verkstad i Tantolunden.

Poddavsnitt Kvinnans Plats: Taikon flyttar till Tanto, 1945

Året är 1945 och den blivande aktivisten och författaren Katarina Taikon har precis flyttat in i ett hus under Årstabron med sin familj. Hittills har familjen…

Tid

1945

Typ

Ljud