Året är 1945 och den blivande aktivisten och författaren Katarina Taikon har precis flyttat in i ett hus under Årstabron med sin familj. Hittills har familjen bott i tält runt om i Sverige; romer förnekades rätten till fast bostad ända fram till 1960-talet. Katarina Taikons egna erfarenheter av diskriminering blir en viktig drivkraft i hennes kommande kamp för romers rättigheter.
Taikon växte upp under det svenska majoritetssamhällets förtryck, där romer inte heller fick tillgång till skola och utbildning. Trots detta fick Taikon en plats på Maria folkskola på Södermalm i Stockholm, men upprepade fall av kränkningar, rasism och sexuella trakasserier gjorde att hon till slut lämnade skolan.
Vid 26 års ålder skrev Katarina Taikon in sig på folkhögskola tillsammans med systern Rosa. Det var först då hon fick chans att lära sig att läsa och skriva ordentligt. I och med studierna kom Katarina Taikon även i kontakt med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Det blev startskottet för hennes mångåriga kamp för romers rättigheter, ett livslångt arbete som har gjort henne till en ikon i kampen för mänskliga rättigheter.
Om Kvinnans Plats
I Stockholms Kvinnohistoriskas poddserie Kvinnans Plats hör du berättelser från förr där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser.
Om avsnittet
Journalisten Sofia Neves intervjuar författaren och journalisten Lawen Mohtadi om aktivisten och författaren Katarina Taikon och hennes kamp för romers rättigheter. Berättelsen är vald i samarbete med Stadsmuseet i Stockholm och ingår i de tio avsnitt som lyfter kvinnohistoria ur deras basutställning och samlingar.
Stockholms Kvinnohistoriska
Stockholms Kvinnohistoriska är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. Dom tillgängliggör forskning om kvinnors villkor i historiska skeenden, och arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt.
