Handla mat

Handla mat

Var kommer maten ifrån? Under medeltiden handlade stockholmarna sin mat i öppna bodar, antingen på stadens torg eller i hamnar. Idag handlar vi maten i snabbköp eller stormarknader (Bild: Torghandel på Mälartorget 1908. Okänd fotograf, Stadsmuseet)

Handla mat på torget

 Medeltidens handelsbodar hade luckor mot gatan, som små kiosker. Först på 1600-talet kom det bodar där kunden gick in och blev betjänad.

Stortorget var ett köpcentrum

Stortorget är Stockholms äldsta torg. Det låg mitt i staden och fungerade som ett nutida köpcentrum. Torget var fullt av handelsbodar med luckor mot gatan. De liknade dagens kiosker. Runt Stortorget fanns också bodar för vin, kryddor och torra matvaror. Köpmän från Stockholm reste varje år till marknader ända upp till Torneå för att köpa bland annat lax och fågel. Varor från norra Sverige såldes också på den stora Distingsmarknaden som hölls i Uppsala i februari varje år.

Julmarknaden på Stortorget

Julmarknaden på Stortorget

Konstnär: Dahlström, Carl Andreas Material och teknik: Färglitografi Underlag: Papper Mått i mm: 215x256

Handla korn och vete på Kornhamnstorg...

De övriga torgen i staden riktade sig till stadens handelsmän. På olika torg såldes olika sorters varor. På Korntorget som låg mellan Korghamn och Kornhamn sålde köpmännen spannmål och smör från Mälardalen. Där gick det också att köpa salt. Saltet importerades från Lübeck i norra Tyskland. Ända fram till 1900-talet var salt den viktigaste konserveringsmetoden i stockholmarnas dagliga liv. Människor saltade maten för att den skulle hålla längre.

Torghandeln på Kornhamnstorg har fortsatt ända in på 1900-talet. Det berättar till exempel den här låttexten från 1950 om:

Till Kornhamnstorg man trippar lätt
Kristin med korg på armen
och knekt och stadsbud blinkar lätt
så hjärtat slår i barmen
[...]
Sen korgen blivit proppad full
av ägg och fisk med mera
man skyndar hem att i kastrull
först koka sen servera
Kristins Kornhamnstorgs-tripp - Stockholmslåtar

Kristins Kornhamnstorgs-tripp - Stockholmslåtar

Märtha Ahlberg och Julia Caesar sjunger "Kristins Kornhamnstorgs-tripp till ackompanjemang av Sven Rünos ensemble. Texten: Kristins Kornhamnstorgs-tripp En lördagsmorgon frun hon s…

... och köp sillen på Sillhovet

När Stockholm växte startade nya handelsplatser i stadens utkanter. Vid Nybroviken fanns till exempel ett torg som kallades Sillhovet på 1700-talet. Där kunde stockholmarna handla salt sill, kabeljo och torr fisk. På Munkbrotorget handlade de grönsaker och kött. Varorna  kom dit med båtar från bondgårdar runt Mälaren. På Hötorget såldes spannmål och grönsaker som kom med häst och vagn från gårdar i Roslagen.

Saluhallen - När torgen flyttar inomhus

Under 1800-talet byggdes ett flertal saluhallar i Stockholm. Saluhallarna fungerar precis som torgmarknader för livsmedel, men med väggar och tak. De höll regnet, sommarhettan och insekterna borta och det var lättare att hålla maten ren och fräsch. Så småningom fick saluhallarna också källare, elektricitet och tillgång till rinnande vatten. I Stockholm öppnade den kommunala Hötorgshallen år 1882. Här kunde stockholmarna handla bland annat kött, fisk, bröd, frukt och grönsaker.

Hötorgshallen. Köttbutik i saluhallen. Firma E. Carneholms Livsmedel, salustånd 106-108

Hötorgshallen. Köttbutik i saluhallen. Firma E. Carneholms Livsmedel, salustånd 106-108

Lite senare öppnade flera andra saluhallar, till exempel den privatägda Östermalms saluhall. Det visade sig att det var svårt för saluhallarna att få alla platser uthyrda. Stockholmarna var vana att handla på torget och det var dessutom billigare för handlarna att hyra en torgplats än försäljningsplats i en saluhall.

Den moderna mataffären

När andra världskriget tog slut 1945 förändrades mycket i det svenska samhället snabbt. Affärerna fick in nya varor och våra köpvanor förändrades. Många produkter började säljas i förpackningar istället för i lösvikt. Maten packades i konserver eller kartonger redan i fabrikerna. Tidigare beställde kunden varorna över en disk och då plockade butikspersonalen ihop det du ville köpa. 

Stockholms stads handelsskolas övningsbutik. Biträdet Maja Hannu expedierar Lars Kulin. I butiken får eleverna lära sig försäljningsteknik, bokföring, skyltning och ett vårdat språk

Stockholms stads handelsskolas övningsbutik. Biträdet Maja Hannu expedierar Lars Kulin. I butiken får eleverna lära sig försäljningsteknik, bokföring, skyltning och ett vårdat språk

Tidigare hade det varit svårt att få tag på alla matvaror året runt. Grönsaker och frukt fanns bara att köpa under den årstid som de växte och kunde skördas i Sverige. Men när vi började handla med länder som har ett varmare klimat än här gick det att få tag på andra grönsaker och frukter, också vid andra tider på året. Transportvägarna har blivit bättre och det har blivit möjligt att lagra maten längre. Numera går det till exempel att hålla maten kall innan den hamnar i affären.

Kurs om framtidens mat i Gasverkets samlingslokaler. Anna Skeri-Mattsson och chefredaktör Eva Hökerberg tittar på professor Edy Welamders kollektion av svenska och utländska konservburkar

Kurs om framtidens mat i Gasverkets samlingslokaler. Anna Skeri-Mattsson och chefredaktör Eva Hökerberg tittar på professor Edy Welamders kollektion av svenska och utländska konservburkar

Handla själv i självbetjäningsbutiken

Konsum öppnade landets första självbetjäningsbutik i Stockholm 1947. Det var en affär där man själv plockade ihop sina varor. Den första stormarknaden i Stockholmsregionen öppnade i Vårby 1963.

Västertorps självbetjäningsbutik 1950

Västertorps självbetjäningsbutik 1950

Interiör ifrån Västertorps självbetjäningsbutik, oktober 1950. Mannen med hatt till höger i bild är med all sannolikhet en inspektör från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Matinköp va…