En elektrisk spis med stor kaffekittel på i ett äldre, omodernt kök. En kvinna skär upp någonting

Modernt och fräscht - kylskåp och hälsopoliser

Hur gör vi för att maten inte ska bli dålig? På 1900-talet fick vi kylskåp, frys och bäst-före-datum. Men tidigare var det ett stort problem att maten snabbt blev dålig. Värme, smuts och bakterier förstörde maten (Bild: Kök på Tomtebogatan med elektrisk spis 1973. Foto: Lennart af Petersens, Stadsmuseet)

Hälsopolisen jagade smuts

Från 1866 fanns det en myndighet Stockholm som kontrollerade bland annat att maten sköttes hygieniskt. Innan dess var det minst sagt lite si och så med renligheten. De som kontrollerade bland annat att matförsäljning och transporter var tillräckligt renliga kallades hälsopolisen.

Hälsopolisen hade en hel del att göra. Gustaf Adolf Rosén var tillsyningsman på hälsopolisen. 1920 hittade han både råttbajs och spindelväv på hyllorna i Victor Emanuel Anderssons mataffär på Brännkyrkagatan 135. 

Hälsopolisen – ”råttsmuts” och ”spindelväf” i matbutik - 1920

Hälsopolisen – ”råttsmuts” och ”spindelväf” i matbutik - 1920

Victor Emanuel Andersson hade en mjölk- och matbutik på Brännkyrkagatan 135. Vid en inspektion av den så kallade Hälsopolisen upptäcktes det att butiken hade stora brister när det…

... i hyllfacket och i en del lådor, där diverse kryddor och matvaror förvarades, funnos mängder av råttsmuts.

Victor Emanuel Andersson fick betala 100 kronor i böter för att hans affär var så smutsig. Det låter kanske inte så farligt idag, men år 2015 skulle Victor Emanuel ha betalat mer än 12 000 kronor av sin lön. Det här var bara en av många butiker där hälsopolisen tyckte att det var för smutsigt. 

Hur sparar vi mat utan kyl och frys?

Det mesta av maten tillagades på olika sätt för att kunna hålla sig utan att vara kall. Maten saltades, torkades, syrades och konserverades. Färska grönsaker, frukt och kött fanns bara under sommaren så det var svårt för alla att få i sig vitaminer. Att äta lingonsylt till maten var ett sätt att få i sig vitaminer under vintern.

Spara isblocken till sommaren

Elektriciteten kom till Stockholm under 1800-talets sista år. Elektriska kyl- och frysskåp blev vanligt i hemmen först under 1900-talet. Istället hade man isskåp hemma. Det var ett vanligt skåp fast med tjocka väggar och en skål av metall längst ner. I skålen lade man ett isblock som gjorde att skåpet höll kylan ganska bra.

Det fanns iskarlar som sålde is till isskåp och glassmaskiner. De hade som jobb att bära ut is till hushållen. Isblocken sågades ut ur sjöarnas isar på vintern. Sedan sparades isblocken i stora högar under sågspån eller halm hela sommaren.

Iskarlar hämtar upp isblock ur sjön Uttran.

Iskarlar hämtar upp isblock ur sjön Uttran.

Kylskåp, frysbox och konservburk håller maten fräsch

Efter andra världskrigets slut 1945 förändrades mycket i det svenska samhället snabbt. Affärerna fick in nya och annorlunda varor och sättet vi handlade mat på ändrades. Allt fler produkter började säljas i förpackningar istället för i lösvikt. Maten packades i konserver eller kartonger redan på fabrikerna.

Kurs om framtidens mat i Gasverkets samlingslokaler. Anna Skeri-Mattsson och chefredaktör Eva Hökerberg tittar på professor Edy Welamders kollektion av svenska och utländska konservburkar

Kurs om framtidens mat i Gasverkets samlingslokaler. Anna Skeri-Mattsson och chefredaktör Eva Hökerberg tittar på professor Edy Welamders kollektion av svenska och utländska konservburkar

Hemmens köksutrustning blev också bättre. Många familjer fick kylskåp och elspisar under första delen av 1900-talet. Något som man inte haft tidigare. Innan elspisen lagades maten på järnspis som man eldade i. Innan kylskåpet torkades, saltades eller syrades maten för att hålla länge. Frysskåp kom under 1950-talet och mikrovågsugnar på 1980-talet. 

Köksinteriör på Tomtebogatan 48

Köksinteriör på Tomtebogatan 48

Den här artikeln är en del av temat "Stockholm äter"

Här hittar du fler artiklar i temat Stockholm äter.