Kvinnlig glassförsäljare tittar in i kameran och håller upp en glasstrut

Fika, glass och godis

Vad vore livet utan sötsaker? Vi äter tårta och godis för att fira högtider, över hela jorden. Och i Stockholm har vi gått på café sedan 1700-talet (Bild: Glassförsäljaren Josefina Zetterberg 1950. Foto: Herman Ronninger, Stadsmuseet).

Fika i Stockholm

Ordet ”fika” verkar ha funnits i svenska språket sedan 1910-talet. Ingen vet säkert vad ordet kommer ifrån, men det kan faktiskt ha börjat som ett slangord för ”kaffe”. Kaffe kan uttalas ”kaffi” i en del dialekter, och om man kastar om ”ka-” och ”-ffi” blir det ”fika”.

Kaffet kommer till Sverige

Kaffet kom till Sverige under 1600-talet. Den förste svensk som vi vet smakade kaffe hette Claes Rålamb. Han tyckte mest att kaffet smakade beskt och var inte särskilt förtjust i det. Kaffet kommer ursprungligen från Etiopien men blev en populär dryck i dagens Turkiet under 1400-talet. Kaffedrickandet i Sverige verkar ha blivit mer populärt efter att Karl XII varit i Turkiet under sina krigståg i början av 1700-talet.

1728 fanns det 15 kaféer i Stockholm, eller kaffehus som de kallades på den tiden. Kaffehusen var inte särskilt lika dagens kaféer. Till exempel serverade de mer öl och sprit än kaffe.

Fika som onödig lyx och samhällsproblem

Kaffe kan inte odlas i Sverige och under 1700- och 1800-talet var det många som ville förbjuda kaffe och andra varor som vi köpte från andra länder. Staten införde höga tullar och skatter på sådant som inte kunde tillverkas i Sverige. På så sätt hoppades den svenska regeringen att folk skulle låta bli att köpa utländska varor och istället låta pengarna stanna kvar i landet. Detta kallas handelsprotektionism.

Många svenskar fortsatte att köpa kaffe i alla fall. Det ledde till att regeringen i Sverige förbjöd kaffe helt och hållet, flera gånger under 1700-talet och början av 1800-talet. Bilden nedanför är en målning som visar hur några kvinnor blir påkomna med att dricka kaffe trots att det är förbjudet. Om du klickar på länken i bildtexten kan du zooma i bilden. Då går det till exempel att se hur en av kvinnorna till höger snabbt dricker ur den sista slurken i sin kopp för att inte polisen ska kunna bevisa att det var kaffe de drack.

Kaffebeslaget

Kaffebeslaget

Konstnär: Heland, Martin (Mårten) Rudolf - efter Pehr Nordquists målning från 1799 med samma namn. Material och teknik: Akvatint Underlag: Papper Mått i mm: 363x524 Lagens hantlang…

Drack de alkohol till fikat?

Myndigheterna på 1700-talet tyckte illa om kafeerna i Stockholm av flera andra skäl. På ”Coffee-Huusen” serverades inte bara kaffe utan också alkohol. Kaffet var dyrt och det var mycket billigare med öl, vin och sprit. När människor blev fulla på kafeerna blev det ofta bråk och stök. Dessutom spelade många gäster kort om pengar vilket också var förbjudet.

På 1880-talet fanns det mer än 800 kaféer i Stockholm som serverade alkohol, och bara 30 där man bara kunde köpa kaffe. Idag serverar nästan inga kaféer öl eller vin.

Kaféer som serverade alkohol började kallas för schweizerier i slutet av 1800-talet. I Kungsträdgården vid Hamngatan låg Blanchs Café. Det började som ett schweizeri som ibland arrangerade konserter också. Senare blev kaféet en teater, men där besökarna fortfarande kunde dricka kaffe. På 1960-talet rev man Blanchs teater. På samma plats står nu Sverigehuset.

Affisch för Blanchs café

Affisch för Blanchs café

Konstnär: Nay, Alexander (1822-1833) Material och teknik: Färglitografi på papper Mått i mm: 383X497 Blanchs kafé låg i en numera riven byggnad vid hörnet av Hamngatan och Kungsträ…

Under första och andra världskriget blev kaffe en sorts lyxprodukt igen. Eftersom det var krig i världen var det svårt att transportera varor mellan länder och det blev brist på kaffe i Sverige. Kaffet ransonerades därför, och istället försökte en del göra kaffesurrogat på andra råvaror än kaffebönor. Till exempel kunde man rosta och mala roten på cikoria eller maskrosor och låtsas att det var riktigt kaffe.

Gå på kondis

Under 1900-talet började många kaféer likna de vi ser idag. På konditori kunde gästerna dricka kaffe eller läsk och äta bakelser eller bullar och kakor. På bilderna kan du kanske se att det var tillåtet att röka på kaféerna också!

Interiör av Maja Eks Cafe, Malmskillnadsgatan 38. Män som besöker kaféet

Interiör av Maja Eks Cafe, Malmskillnadsgatan 38. Män som besöker kaféet

 

Godis

Sverige lär vara ett av de länder i världen där befolkningen äter mest godis. Den vanan är inte helt ny. I Stockholmskällan kan du se en reklamfilm som visar hur gott det kan vara med chokladkakor till exempel. Så gott att Karl XII-statyn i Kungsträdgården bestämmer sig för att hoppa ned från sin stensockel och snatta mer choklad på ett konditori i närheten.

Reklamfilm för Marabous choklad med Karl XII i huvudrollen.

Reklamfilm för Marabous choklad med Karl XII i huvudrollen.

Här får ni se hur den läckra chokladen från Marabou väcker Karl XII-statyn vid Kungsträdgården till liv. Så här beskrevs filmen i Statens Ljud- och Bildarkiv 1974: "Pojkar kastar s…

Många av oss förknippar godis och sötsaker med olika traditioner och högtider: till exempel lördagsgodis, godispåsar i fiskdammen på barnkalas, påskägg, choklad till Chanukka-gelt eller sötsaker som firande vid Eid al Fitr efter fastan under Ramadan. 

Högtidskonfekt

I Sverige har det funnits en tradition att servera godis vid högtider som bröllop och begravningar, framförallt under 1800-talet och början av 1900-talet. Den här högtidskonfekten var ofta väldigt fint och konstnärligt förpackad. Gästerna sparade ofta godiset som minne istället för att äta upp den.

Bröllopskonfekt

Bröllopskonfekt

Konfekten är inslagen i silverpapper. Dekorationen består av små konstgjorda blombuketter och sädesax fastsatta på ett underlag av vitt sidentyg med guldkronor. Röda sidenband…

 

Glass

Vi har kunnat göra glass ända sedan romartiden, men länge var det en delikatess som bara de rika hade råd med. Kanske använde de det här receptet på gräddglass från andra hälften av 1800-talet.

Innan vi fick frysar och elektricitet använde vi is från vinterns frusna sjöar för att hålla glassen kall. Glassen tillverkades i en glassmaskin som vevades för hand med is och salt runt omkring skålen. Antingen hade familjen en egen glassmaskin eller så köpte de glass från ett konditori.

Först i början av 1900-talet blev det vanligare och billigare att äta glass. Då var det italienska försäljare som sålde strutar med glass på Stockholms gator. Under Stockholmsutställningen 1930 såldes den första pinnglassen i Sverige. När det blev vanligt med frys hemma i köket förvandlades glassen till en produkt som gick att köpa och äta året runt.

Långholmsparken. Barn köper glass av glassförsäljare John Jönsson under sommarens första varma dag

Långholmsparken. Barn köper glass av glassförsäljare John Jönsson under sommarens första varma dag

 

Den här artikeln är en del av temat "Stockholm äter"

Här hittar du fler artiklar i temat Stockholm äter.