Lektion 7-9: Hur vet vi det vi vet om historia?

Hur vet vi det vi vet om historia?

Historia är berättelser om det som har hänt - vår egen tids berättelse om dåtiden. Men hur vet vi det vi vet om historien? I den här lektionen använder vi olika historiska källmaterial för att svara på den frågan.

Till dig som är lärare

Lektionsförslag i historia, åk. 7-9

I den här uppgiften tränar eleverna:

  • historisk referensram
  • historiska begrepp
  • källkritik

Lektionsförslag i svenska, åk. 7-9

  • muntlig och skriftlig kommunikation
  • läsa och analysera text och bild
  • informationssökning och källkritik

I uppgiften övar sig eleverna på att ställa frågor till det historska källmaterialet, och fundera över vilka svar källmaterialet kan ge. Till uppgiften kan du använda många olika typer av källmaterial, som fotografier, texter, målningar, ritningar och film. Här har vi samlat några olika källmaterial som exempel, och tagit fram frågor att ställa till materialet för att undersöka historien. Eleverna tränar också på att reflektera över hur urvalet av källmaterial styr berättelserna om historien och kan påverka historieskrivningen.

Låt eleverna diskutera och resonera i grupper eller helklass, under din ledning. Elevinstruktionerna ligger både som separata pdf-dokument under rubriken Uppgift: Hur vet vi det vi vet om historia?, och som uppgifter direkt på sidan lite längre ned. Du som lärare hittar hela övningen, med alla källmaterial och tillhörande frågor som pdf-dokument om du vill redigera eller skriva ut lektionen och dela ut i klassrummet.

Källmaterial 1.

Uppgift 1. Vad är det du ser?

Skrivstilstext på gulnat papper

Klicka på bilden ovanför. Titta närmare på källmaterialet som du har fått.

  1. Vad är det för sorts källmaterial? 
  2. Försök att läsa texten, vilka ord känner du igen?

Uppgift 2. Vad är det du inte ser?

Skrivstilstext på grånat papper

Ibland behöver vi veta mer för att kunna använda källmaterialet. Klicka på bilden ovanför så kan du titt närmare på kuvertet som ditt källmaterial har legat i.

På kuvertet står: 

Min första kryddbodrekvisition
Tillhör tidigare hushållsbok
  1. Vad är en kryddbod?
  2. Vad är en rekvisition?
  3. Vad berättar kuvertet om ditt källmaterial, alltså texten som låg i kuvertet?

Uppgift 3. Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Svart text på vitt papper

Nu har du undersökt ditt källmaterial. Här får du också en renskrift av källmaterialet.

  1. Vilka ingredienser på inköpslistan känner du inte igen?
  2. Vad kan ditt källmaterial berätta för oss om historien?
  3. Varför har någon sparat det här källmaterialet, tror du?

Uppgift 4. Vad behöver vi veta för att ta reda på mer?

En källa berättar inte allt.

  1. Det här är en inköpslista från ungefär år 1900. Kan det säga något om historien
    a) för hela samhället,
    b) för en grupp i samhället, eller
    c) för en enskild människa?
  2. Vilka andra källmaterial kan berätta för oss vad människor handlade eller åt för mat för 120 år sedan?

Uppgift 5. Vems röster hörs i det här källmaterialet?

När vi skriver historia gör vi ett urval. Beroende på vilket källmaterial vi använder för att berätta det vi vet om historia, är det olika röster som hörs. Tidigare har det ofta varit källor som berättat om hur rika människor, vuxna och män har haft det, men inte så ofta om fattiga personer, barn eller kvinnor. 

  1. Vems berättelse får vi höra om vi använder källmaterialet som du har arbetat med?
  2. Ge exempel på något annat källmaterial där vi får höra någon annans röst.

Källmaterial 2.

Skrivstilstext på grånat papper

Uppgift 1: Vad är det du ser?

Klicka på bilden för att öppna ditt källmaterial. Titta närmare på källmaterialet.

  1. Vad är det för sorts källmaterial?
  2. Försök att läsa texten! Vilka ord kan du läsa?

Uppgift 2: Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Klicka på bilden för att öppna renskriften av ditt källmaterial. Läs igenom texten.

Svart text på vitt papper

  1. Det här är ett brev från en tioårig pojke till en förening som hette Jultomtarne. Föreningen ordnade julfester och gav presenter till fattiga barn.
    Vad får du veta om Erik?
  2. Vad kan brevet berätta för oss om hur samhället såg ut för 100 år sedan?
  3. Varför har någon sparat det här källmaterialet, tror du?

Uppgift 3: Vad behöver vi veta för att ta reda på mer?

En ensam källa berättar inte allt.

  1. Det här är ett brev från ett barn för ungefär 100 år sedan. Kan det säga något om historien
    a) för hela samhället,
    b) för en grupp i samhället, eller
    c) för en enskild människa?
  2. Vilka andra källmaterial kan berätta för oss hur barn hade det för 100 år sedan?

Uppgift 4. Vems röster hörs i det här källmaterialet?

När vi skriver historia gör vi ett urval. Beroende på vilket källmaterial vi använder för att berätta det vi vet om historia, är det olika röster som hörs. Tidigare har det ofta varit källor som berättat om hur rika människor, vuxna och män har haft det, men inte så ofta om fattiga personer, barn eller kvinnor. 

  1. Vems berättelse får vi höra om vi använder källmaterialet som du har arbetat med?
  2. Ge exempel på något annat källmaterial där vi får höra någon annans röst.

Källmaterial 2, och fler källor om Jultomtarne

Brev från Erik 10 år till Sällskapet Jultomtarne julen 1910

Brev från Erik 10 år till Sällskapet Jultomtarne julen 1910

Önskebrev från Lydia till Sällskapet Jultomtarne - 1910

Önskebrev från Lydia till Sällskapet Jultomtarne - 1910

Utdelning av understöd

Utdelning av understöd

Barnfest på Grand Hotel

Barnfest på Grand Hotel

Jultomtarnes 60-årsfest

Jultomtarnes 60-årsfest

Källmaterial 3.

Svart text på vitt papper

Uppgift 1: Vad är det du ser?

Klicka på bilden för att öppna ditt källmaterial.

  1. Vad är det för sorts källmaterial?
  2. Försök att läsa texten! Vilka ord kan du läsa?

Uppgift 2: Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Svart text på vitt papper

Klicka på bilden för att öppna en renskrift av brevet. Nu har du läst igenom ditt källmaterial och vet vad som står där. Det här är ett brev från en tioårig flicka till sina föräldrar. I brevet berättar hon om sitt sommarlov hos mormor i Danmark.

  1. Vad får du veta om Ragna?
  2. Vad kan ditt källmaterial berätta för oss om hur sommarlov såg ut för 100 år sedan?
  3. Varför har någon sparat det här källmaterialet, tror du?

Uppgift 3: Vad behöver vi veta för att ta reda på mer?

En ensam källa berättar inte allt.

  1. Det här är ett brev från ett barn för ungefär 100 år sedan. Kan det säga något om historien
    a) för hela samhället,
    b) för en grupp i samhället, eller
    c) för en enskild människa?
  2. Vilka andra källmaterial kan berätta för oss hur barn hade det för 100 år sedan?

Uppgift 4. Vems röster hörs i det här källmaterialet?

När vi skriver historia gör vi ett urval. Beroende på vilket källmaterial vi använder för att berätta det vi vet om historia, är det olika röster som hörs. Tidigare har det ofta varit källor som berättat om hur rika människor, vuxna och män har haft det, men inte så ofta om fattiga personer, barn eller kvinnor. 

  1. Vems berättelse får vi höra om vi använder källmaterialet som du har arbetat med?
  2. Ge exempel på något annat källmaterial där vi får höra någon annans röst.

Källmaterial 4.

Byggnader, människor och fordon vid Slussen 1898

Uppgift 1: Vad är det du ser?

Klicka på bilden och titta närmare på ditt källmaterial. 

  1. Vad är det för sorts källmaterial?
  2. Vad föreställer bilden? Vad ser du för någonting?

Uppgift 2: Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Ditt källmaterial är en målning som visar utsikten över Slussen i Stockholm år 1898. Konstnären hette Carl August Tholander.

  1. Vad får du veta om Stockholm i slutet av 1800-talet när du tittar på tavlan?
  2. Tror du att tavlan ger en rättvis bild av hur Stockholm såg ut?
    Förklara varför!

Uppgift 3: Vad behöver vi veta för att ta reda på mer?

En ensam källa säger inte allt. Här har konstnären tolkat verklighetens Slussen och gjort en målning av det.

  1. Vilka andra källor kan berätta för oss hur Stockholm såg ut för länge sedan?

Uppgift 4. Vems röster hörs i det här källmaterialet?

När vi skriver historia gör vi ett urval. Beroende på vilket källmaterial vi använder för att berätta det vi vet om historia, är det olika röster som hörs. Tidigare har det ofta varit källor som berättat om hur rika människor, vuxna och män har haft det, men inte så ofta om fattiga personer, barn eller kvinnor. 

  1. Vems berättelse får vi höra om vi använder källmaterialet som du har arbetat med?
  2. Ge exempel på något annat källmaterial där vi får höra någon annans röst.

Källmaterial 5

Män och kvinnor som står och sitter på stranden

Uppgift 1: Vad är det du ser?

Klicka på bilden och titta närmare på ditt källmaterial.

  1. Vad är det för sorts källmaterial?
  2. Vad föreställer bilden? Vad ser du för någonting?

Uppgift 2: Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Ditt källmaterial är ett fotografi. Det förestället fem personer på stranden vid Hässelby strandbad, 1913. Hässelby strandbad var den första offentliga badplatsen där män och kvinnor fick bada tillsammans i Stockholm. Två av personerna har badkläder på sig.

  1. Vad får du veta om bad och simning för cirka 100 år sedan när du tittar på bilden?
  2. Vad får du veta om Sverige i början av 1900-talet när du tittar på bilden?

Uppgift 3: Vad behöver vi veta för att ta reda på mer?

En ensam källa berättar inte allt. Här har fotografen tagit en bild av några personer på Hässelby strandbad 1913. Vi vet inte varför bilden togs eller om den är arrangerad - alltså att fotografen berättat för att personerna hur de ska stå och sitta.

  1. Det här är ett fotografi som togs för mer än 100 år sedan. Kan det säga något om historien 
    a) för hela samhället, 
    b) för en grupp i samhället, eller
    c) för en enskild människa
  2. Vilka andra källmaterial kan berätta för oss om bad och samhällets normer för män och kvinnor för 100 år sedan?

Uppgift 4. Vems röster hörs i det här källmaterialet?

När vi skriver historia gör vi ett urval. Beroende på vilket källmaterial vi använder för att berätta det vi vet om historia, är det olika röster som hörs. Tidigare har det ofta varit källor som berättat om hur rika människor, vuxna och män har haft det, men inte så ofta om fattiga personer, barn eller kvinnor. 

  1. Vems berättelse får vi höra om vi använder källmaterialet som du har arbetat med?
  2. Ge exempel på något annat källmaterial där vi får höra någon annans röst.