År 1936 var Alva Myrdal med och startade Socialpedagogiska seminariet (senare Förskoleseminariet - Socialpedagogiska institutet), för utbildning barnpedagoger till framför allt HSB:s lekskolor.
Alva och Gunnar Myrdal arbetade för sociala reformer på många plan i det svenska samhället, bl.a. inom barnavård. I boken Kris i befolkningsfrågan som de skrev 1934 menade de att det föddes för få barn i Sverige. En av deras idéer för att öka barnafödandet var att barnen inte enbart skulle tas om hand av föräldrarna (mödrarna), utan att ansvaret skulle delas mellan hem och samhälle.
Läs mer om Kris i befolkningsfrågan här
Idéen bakom Socialpedagogiska seminariet vara att storstadsbarnen skulle vistas i så kallade storbarnkammare eller barnkammarskolor där utbildade barnpedagoger skulle ta hand om dem. På så vis skulle båda föräldrarna kunna arbeta utanför hemmet.
I Storbarnkammaren skulle barnen inte bara lämnas för att bli omhändertagna (som i dåtidens barnkrubbor), utan de skulle också få en pedagogisk och bra uppfostran, hälsosam mat, bra leksaker, utevistelse etc. För att storbarnkammaren skulle fungera, menade Alva Myrdal att det var nödvändigt att personalen var rätt utbildad:
”Vad som krävs är "ledarinnor”, ej ”lärarinnor” men ej heller ”sköterskor” eller bara vakter. Utbildningen måste vara så lagd, att den tar sikte på hela barnets hela vård och fostran under en hel dag.”
I dokumentet till höger kan du läsa mer om Alva Myrdals idéer om storbarnkammaren.
