Stockholmskällan

Historia i ord, ljud och bild
Skrivstilstext i linjerad tabell
Anmärkningsbok från Nya Elementarskolan, 1889. Stockholms stadsarkiv

Regler och straff i skolan

Det har alltid funnits regler för hur elever ska uppföra sig i skolan. Vad som har varit tillåtet eller förbjudet har sett olika ut under olika tider. Vissa av reglerna har också skiftat från skola till skola.

På Nya Elementarskolan hade varje elev en egen anmärkningsbok (Meddelanden till hemmet) som skulle tas med hem varje vecka för underskrift av målsman. I början av anmärkningsboken för år 1906 står det vilka skyldigheter eleverna hade och vilka regler som gällde både under skoltid och på fritiden.

 I skolan skulle eleverna visa gudsfruktan, uppmärksamhet, flit och lydnad.

Skolans regler gällde även på fritiden

På fritiden skulle ungdomarna till exempel avhålla sig från vissa ”förlustelser” och ”njutningsmedel” som att besöka ”varitéer, biljarder, restauranger, schweizerier eller dylika ställen” utan förälder eller målsman. Samma sak gällde för kort- och tärningsspel. I skolans meddelanden till hemmet står det bland annat:

…allt spel med kort eller tärning är lärjunge förbjudet, så vida det ej sker i föräldrars eller målsmans närvaro 

 

Anmärkningsböcker och hjälpfröknar

I många skolor fanns det gemensamma anmärkningsböcker där lärare och ibland rektor antecknade när eleverna hade uppfört sig illa eller gjort något otillåtet. I Nya Elementarskolans anmärkningsbok från 1889-1896 var de vanligaste anmärkningarna glömska, ouppmärksamhet, skratt och prat, dålig hållning, dålig läxläsning, slarv och olydnad. Men det finns också andra noteringar. Till exempel fick de två eleverna, Gustafsson och Holmqvist, anmärkning för att:

Trots upprepad tillsägelse sträckt upp hela armen vid handuppräckning.

Eleven Harald Palm har i sin tur fått anmärkning för att:

Af okynne ringt på dörrklockan vid utgåendet.

Hjälpfröknar på Strumpstickningsskolan 

På den så kallade Strumpstickningsskolan, som var en avdelning i Storkyrkoförsamlingens fri- och fattigskola, gick bara flickor. Regler och rutiner på skolan var stränga. För att hålla ordning hade lärarinnorna hjälp av utvalda elever som fick vara ordningsvakter och hjälpfröknar.

Till hjälpfröknarnas uppgifter hörde bland annat att besiktiga de andra elevernas arbeten och ropa ut order om när olika moment i arbetet/undervisningen skulle ske. Så här står det i instruktionerna för Strumpstickningsskolan från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet:

...då befallningen höres: visa arbetet hålla flickorna sitt arbete i lika höjd med huvudet, i vänstra handen. Då det säges: ner, fälles handen, derpå säges: Begynn. Klockan ringes, då ock arbetet samt undervisningen börja.

Staff i skolan

Vad blev konsekvenserna för elever som inte följde reglerna? Ofta var det stryk som gällde som bestraffning, för det var tillåtet för läraren att slå eleverna. Men på Nya Elementarskolan, som var en förhållandevis modern skola, försökte man undvika alltför mycket stryk. Eleverna varnades först och kunde sedan flyttats ned till så kallad ”stryk-klass”. Så här står det i skolans regler från 1859:

Kroppslig aga må icke godtyckligt utdelas. Den användes endast då lärjunge ej genom mildare medel låter sig rätta. Fortfar lärjunge att var lat eller vanartig, så att lärarne anse strängare besraffning för honom vara nödig, erhålle han först i alla lärjungarnes närvaro varning, som äfven i hans anmärkningsbok antecknas.  

Erik Tornberg, som var elev på Nya Elementarskolan 1891, hade tagit en bok från en klasskompis. Som straff flyttades han till ”strykklass”. Rektorn hade gjort en notering om händelsen i skolans anmärkningsbok:

Som Erik Tornberg i illasinnad avsikt berövat en kamrat hans lärobok och sedan endast med svårighet förmåtts att erkänna detta nedflyttas han tillsvidare i strykklass.

Skolaga, som gav lärare rätt att slå eleverna i skolan, var tillåtet ända till 1958 då lagen ändrades. 

Utvalt källmaterial om regler och bestraffningar i skolan

Artiklar om undervisning i Stockholm

Uppdaterad