Text
Upphov: Okänd. Stockholms stadsarkiv

Konventikelplakatet 1726 - Kunglig förordning mot bönemöten i hemmet

Den 12 januari 1726 meddelade Fredrik I ett förbud mot s.k. konventiklar (bönemöten i hemmen, med undantag för familjeandakter). Förbudet riktade sig mot de frireligiösa rörelserna som börjat att hålla egna gudstjänster utanför kyrkan.

...at then rätta Religionen och Gudstiänsten som är Grundvalen till ett sambrächtigt och wahrachtigt Regemente...

...Sammankomster till en särskilt Gudstients öfning må vara tillåtelige; Dock likwäl måste Wi den ena tiden efter den andra med Misnöje förnimma at sådane hälsosamma Förordningar ej skola finnas nog kraftige till at återhålla dem som låt sig lysta at bryta öfwerända fasta det nyttige ändamålet som endast påsyftar en god Ordning i Församlingen och Christelig enighet i Läran. Wi ehrkiänna det för en stor Gufs Råd at Wårt konungarike för kätterske willfarande Meningar och Lärosatser emot mot then rena Evangeliske läran alt till denna dagen warit vanfächtad och derifrån önskeligen och wäl befredad i hwilket afseende det få mycket angelägnare är at i tid med alt alwar dämpa de oordningar och nyheter som i längden alt mer sig kunde utbreda och skadelige påfölgder förorsaka och således förekomma alt det som hela Rikets och alla dess inbyggares lycka och wältrefnad i Andelig måtto skulle funna oroa. Wi hawa fördenskull af en Råd och Christelig omsorg för en ren och oförfalska Gudstienst och till at derwid en god ordning handhafwa och bibehålla och nyttigt härigenom be för detta utgångne Kongl. Förordningar om Oloflige Sammankomster således förnya och widare förklara som föllier:

Den förra Kongl. Påbuden och Förodningarne äro af det klara och tydelige innehåld at de ingen Gudachtighets öfning förbinda som ej heller Wår Rådiga tanka och upsåt är den at hindra utan willia fastmera alla Wåre trogne undersåtare i gemen och hwar och en i synnerhet der till i Råder förmana få at de för all ting winlägga sig derom huru de måge tilltaga i Guds Råd och Wår Herras Jesu Christi kundskap samt at wisa underånig lydna emot Wåra hälsosamma Förordningar; Till den ändan Föräldrar och husfädrar måge och böra efter then Christelige plichten deras barn, anhörige och tienstfolck uti sine huus lära och underwisa samt lära och underwisa låta i Catechesin och deras Christendom efterfråga och förhöra hwad de kunna om helgedagarne lärdt af Predikan dageligen med dem hålla bön läsa utur Bibelen eller några andra Gudelige och här i Wårt Rike wedertagne böcker så ock ett troget inseende hafwa på deras lefwerne och dem med egit exempel till Gudachtighet föregå;

Dock at de sig afhålla ifrån diupsinnige frågor och Läro-stridigheter som them enfaldigom äro för höga och kunna gifwa anledning till någon willfrelse. Men at uti Private och enskylte huss Man- och Qwin-kiön gambla och unga kiände och okiände få eller flere skola hafwa frihet sig att sambla och tillhopa komma alt under förewändning at bruka sin Andacht och enkannerliga Gudstiänst den der med de wanlige Bön- och Helge-dagars Texters predikan- och utpläggande böners och nya bönesätts förklarande finnes på åthskillige ställen wara förrättad;

Thet anse Wi hwarken för nyttigt eller oumgängeligt utan mer såsom en skadelig nyhet sm en god Ordning i Wåre Christelige Församblingar förstörer hwilcket i Längden till Sielfswåld Missbruk och många farlige oredor skulle tillfälle och anledning gifwa utom det till befruchtandes är at mången af oförstånd och okunnogheti sin Christendom lätteligen kunde blifwa till sådane irrige Meningar och Lärosatser anförd som med then rena Evangeliska Läran ej wore öfwerenskommande.

Altderföre emedan sådane Sammankomster desto mindre kunna pröfwas till den Sanna Christendomens utpröfning nöde som Wårt Rike Gudi lof! De stora fördelar äger at Guds ord hoos Oss rikeligen warder lärdt och predikat och hwar och en dessutan är frihet lämnad i sine huus at bruka sin andacht;

En finna Wi rådsamt att afskaffa och aldeles förbiuda slike Oloflige Sammankomster så at den som sig understår dem at hålla och tillåta skall första gången böta Twåhundrade daler silvermynt andra gången fyrahundrade daler silvermynt eller i mangel af böter plichta första gången med Fiorton dagars fängelse på watn och bröd och andra gången med Tre weckors fängelse på watn och bröd:

Men kommer han tridie gången igen skall han på Twenne åhr Riket förwisas. I lika måtto skola de som sig till sådane Sammankomster inställa hwar för sig första gången böta Fyratio marck silvermynt andra gången dubbelt och tredje gången fyradubbelt.

I det öfrige som en ganska stor fåkunnoghet uti Christendoms kunskapen hoos alt för många särdles af gemene Man förspörjes; En Skola Prästerne efter theras Sed och Ämbetes skyldighet wara förbundne troligen sin anförtrodde hiord at wårda och utom de wanlige Catechismi förhör i kyrchian esomoftast besöka sine Åhörare i deras huus eller der sådant beqwämligen ej låter sig giöra då några huus i staden och byar på lander i sänder sammanfalla på det de med all Säkerhet måge förnimma deras framsteg i Christendom och dem till den rätta Salighetens grund och kunskap föra: Dock må Prästerne icke utgifwa  några skrifteligen af dem upsatte Christendoms Spörsmål och swar förr än de wederbörligen äro öfwersedde och authoriserade. Och aldenstund Bön- och helge-dagar hwilka till Guds ähra och Pris böra anwändas af många obetänckte härtills med allehanda syndigt och ogudachtigt lefwerne såsom Spel och dryckenskap samt annat förargeligt wösende i synnerhet på krogar och kiällare blifwa missbrukade hwicket igenom de för detta utgångne Stadgar och Förordningar strängeligen är förbudit; Altså pröfwa Wi jemwäl det wara högt nödwändigt at en waksam och alfwarsam upsicht deröfwer hålles huru de öfwerträdelser som emot Kongl. Stadgan om Seder och Sabbatsbrott den 17. October 1687 af wederbörande Fiscaler, Upsyningsmän och betiente må angifwas och till lagligt afdömmande förtskyndas....

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad