Flyktingar under andra världskriget
Under andra världskriget tog Sverige emot en stor mängd flyktingar från såväl Finland som de baltiska länderna och från koncentrationsläger i Tyskland och Österrike.
Finska krigsbarn
Under andra världskriget kom över 70 000 finska barn till Sverige med lapp om halsen, själva eller med syskon men utan föräldrar. De kom med tåg hela vägen från finska gränsen vid Haparanda eller med båt till Skeppsbrokajen i Stockholm. I den här filmen kan du se finska barn som anländer till Stockholms Centralstation 1943:
Tanken var att barnen skulle slippa uppleva krigets fasor och istället växa upp i ett land som hade fred. Många kunde ingen svenska när de kom och en del var för små för att förstå var de hade hamnat. En del barn stannade kvar i sina nya, svenska familjer efter kriget medan andra återvände till Finland.
De vita bussarna och Röda Korset
Cirka 30 000 invånare från Estland, Lettland och Litauen flydde till Stockholm under andra världskriget. De baltiska länderna var först ockuperade av Sovjetunionen, sedan av det nazistiska Tyskland och sedan av Sovjet igen. Den största gruppen flyktingar kom under den senare delen av kriget, när Nazitysklands framfart började saktas ner och Sovjetunionen tog tillbaka makten över de baltiska länderna under 1944.
På initiativ av Folke Bernadotte och Röda Korset hade Sverige lyckats komma överens med Nazityskland om att få hämta hem skandinaver som suttit i koncentrationsläger. Aktionen kom att kallas för de vita bussarna, efter att man använt just sådana fordon för att rädda de överlevande. Snart kom den också att omfatta flyktingar från bland annat Polen, Rumänien och Tjeckoslovakien. Resorna gick från koncentrationsläger i Tyskland och Österrike, som Sachsenhausen, Dachau och Schönberg och Mauthausen. Många av fångarna som fritogs var svårt medtagna av svält och sjukdomar.