”För övrigt ha vi för avsikt att en eller två gånger i månaden sända Eder kompletterande listor över nytillkomna adresser på internerade, deporterade eller saknade personer, dessutom listor över dem, som sökas av släktingar eller vänner.”
Den 15 december 1944 inkom ett brev till stadens kommitté för statslösa flyktingar från den nygrundande tjeckoslovakiska hjälpkommittén för deporterade judar. Kommittén skriver om sin verksamhet och hur man gärna vill samarbeta. De berättar om sitt uppdrag att samla adressmaterial för deporterade, fängslade och saknade judar, att de ska sända hjälppaket med förnödenheter till de fängslade samt att de ska arbeta med att förbereda hjälp inför tiden efter kriget. Kommittén ska också hjälpa till i sökandet efter familjemedlemmar och släktingar som kommit ifrån varandra under kriget.
Redan i början av 1944 var det många som trodde att Nazityskland inte skulle vinna kriget, och under våren 1945 pågick mer eller mindre en kamp mellan Sovjetunionen och västmakterna om att komma först till Berlin. Sovjetiska trupper nådde fram i mitten av april och de tyska styrkorna i huvudstaden kapitulerade den 2 maj. En knapp vecka senare var kriget i Europa slut.
Vid krigsslutet låg en stor del av världen i ruiner. Omkring sex miljoner judar hade mördats.
