Peter Daniel Carlsson hade svårt att ta hand om alla sina fem barn, varav det yngsta bara var två år. Hans hustru var svårt sjuk och inlagd på sjukhus. Därför vädjade han till Malmqvistska Barnuppfostringsanstalten om att de skulle ta hand om hans dotter Anna.
Så här skriver han:
"Till Styrelsen för Malmqvistska Barnuppfostringsanstalten
Underecknad får ödmjukligen hos Styrelsen anhålla att min lilla dotter Anna Ch. Carlsson blifva intagen i Malmqvístska Barnuppfostringsanstalten. Jag har fem barn, hvaraf det yngsta endast är något öfver två år. Min Hustru ligger hopplöst sjuk å Sabbatsberg.* Och om jag är så lycklig att Styrelsen beviljar min ansökan, så afsäger jag mig all målsmansrätt öfver henne så länge hon vistas på anstalten och öfverlämnar med tacksamhet densamma till Styrelsen och anstaltens Föreståndare. Stockholm den 29 Maj 1896.
Peter Daniel Carlsson
*Hustru Carlsson dog redan den 29 på afton. Och får undertecknade äfven inlägga en ödmjuk bön om att lilla Anna Carlsson måtte få komma in i Malmqvistska Barnuppfostringsanstalten, hvilket på allt sätt tyckes vara behövligt. Hilda Dalman"
Längst ner i brevet ser vi en notering från en Hilda Dalman om att Peter Daniels hustru hade avlidit på kvällen samma datum som brevet skrevs.
Malmqvistska uppfostringsanstalten tog emot fattiga flickor som var föräldralösa eller vars föräldrar hade svårt att ta hand om dem. Anstalten bildades av paret Jonas Petter och Johanna Malmqvist i mitten av 1800-talet. De flickor som togs emot skulle vara mellan sex och tolv år. På anstalten fick flickorna undervisning i de vanligaste skolämnena samt i hushållskunskap. Målet med uppfostran och utbildningen var att flickorna skulle bli pigor i familjer som hade det bra ställt.
