Irma Bergvall var 9 år när hon anmäldes till Barnavårdsnämnden för omhändertagande. Det var Irmas lärare som hade gjort anmälan. Anledningen var att Irma hade skolkat från skolan, ljugit och snattat upprepade gånger.
Eftersom inga försök att få Irma att bättra sig hade lyckats, tyckte läraren att hon skulle placeras på ett uppfostringshem för ”vanartiga” flickor.
Så här skrev Irmas lärare:
"1907
Till Stockholms stads barnavårdsnämnd.
Härmed anmäles Irma Bergvall, född d 12/8 1898 och boende Svedenborgsgatan 25 a till omhändertagande af Sthlms stads barnavårdsnämnd. Hon har upprepade gånger skolkat skolan, narrats samt snattat både i skolan och hemmet. Under några få dagar har hon 3 gånger tillgripit penningar i hemmet för vilka hon köpt snask och leksaker.
Alla försök att få henne att lägga bort dessa fel hafva hittills visat sig fruktlösa. Mig synes att hon borde komma till stadens uppfostringshem för vanartiga flickor.
Katarina norra folkskola d. 30/5 1907
Fredrika Ekblad
Lärarinna"
I Barnavårdsnämndens uttalande kan man läsa att Irma ofta stjäl pengar hemma och också tagit böcker i skolan. Hon har fått stryk men det verkar inte ha hjälpt. Irma beskrivs i övrigt som mycket snäll och hjälpsam. Mamman vill först inte ”släppa henne”, men ger tillslut sitt medgivande.
Så här skrev Barnavårdsnämnden:
"Hemmet, Svedenborgsgatan 25a I bestående av rum och kök, snyggt och ordentligt. Föräldrarna icke mycket kända i egendomen, emedan de nyss ditflyttat. Vice värden dock hört att de ej varit omtyckta på gamla stället. Detta nog mest mannens fel. Han super, dock icke ”kronisk drinkare”. Mest lördagar och söndagar. Sköter sitt arbete. Dock är han icke hemma alla veckor de nämnda dagarne. Ej så sällan från lördag middag till måndags morgon på besök hos en annan kvinna. Däraf sedan uppträden i hemmet.
5 barn i hemmet, en 17 års gosse, anställd på kontor, 4 minderåriga. En flicka knappt år gammal. Store gossen ser mycket hygglig ut. Är sin mammas glädje.
Flickan Irma har alltsedan hon började kunna reda sig själv, haft begär att snatta. Började med band, spetsar o.d. Har nu en längre tid hållit på med att taga pengar. Man skulle vara böjd för att misstänka kleptomani. Har med andra nycklar skaffat sig tillträde till grannarnas rum och där snattat. Med moderns nycklar låst upp byrån och tagit pengar, en gång 2 kr, annars mindre. Tagit böcker i skolan. Oaktat aga för snatteri snattat om igen samma dag. Är genast framme så fort modern är borta. Aga tycks icke hjälpa. Men det är väl kanske troligt att den utdelats i vredesmod och med snäsor. Och då blir ju den goda verkan av den tvivelaktig.
Modern vill icke gärna släppa henne. Ty hon skall för övrigt vara mycket snäll. Och modern har mycken hjälp av henne med den lillas skötsel. Men har dock till sist givit sitt bifall, i förhoppning om att flickan ska kunna räddas, innan det blir för sent.
Då flickan upprepade gånger har snattat, då all bestraffning synes ha varit utan verkan, då därjämte moderns sätt att tillrättavisa kanske icke är det för flickan mest gagnade, synes det mig nästan nödvändigt att flickan tages om hand.
Stockholm den 7.6 1907
Ernst Klefbeck"
Till uppfostringsanstalter kom barn som hade uppfört sig illa enligt tidens rådande normer, men också barn som var fattiga och saknade någon som kunde ta hand om dem.
