I arkivet med protokollen efter de ca 900 personer som förhördes efter lynchningen av riksmarskalken greve Axel von Fersen den 20 juni 1810, så finns också likbesiktningen bevarad.
I obduktionsprotokollet berättar läkarna att det inte fanns många svåra skador på kroppen. Näsan var krossad, en mindre spricka vid högra tinningbenet och några knäckta revben (alla utom två förmodligen åsamkade efter döden) var de svåraste skadorna. Hjärnan och det inre av bröstkorgen var oskadade. I övrigt hade kroppen flera större och mindre blodutgjutningar och sår, i synnerhet på huvudet och händerna. Till sist konstateras …
… Som dels af underrättelsen om dödssättet, dels af döda kroppens inspection, ingen anledning gafs, hwilken tycktes fordra bukens öppnande, och dessutom af förestående undersökning döds ordsaken nu sågs fullkomligen uptäckt, företogs icke bukens öppnande, såsom både öfwerflödig och icke uplysande. Ehuru ingen af ofwanbeschrefne schador särschilt kan anses absolut dödande, tro wi oss med wisshet kunna påstå, att summan af dem, dels genom hjernans deraf förordsakade commotion dels genom ett hastigt öfwerdrifwit inflammatoriskt (:hypersteniskt:) tillstånd, hwilket är i stånd att fort utsläcka lifsförmågan, dels genom medwärkande af wåldsam sinnes affect under wåldets åwärkan utgör här en absolut döds ordsak.
Det var alltså ingen enskild skada som orsakade offrets död. Det var det sammantagna våldet som blev för mycket för den 54-årige von Fersen och han avled.
Commotion betyder våldsam rörelse.
