Vid förhören efter mordet på riksmarskalk greve Axel von Fersen den 20 juni 1810 så var rätten intresserad av vad olika vittnen kom ihåg vad gällde utseende och klädsel på den eller de personer som deltog i lynchningen. Några vittnen ansåg rätten vara extra viktiga för den anklagade Otto Johan Tandefeldts del. Ett av dessa vittnen var baron von Düben.
Enligt förhörsprotokollet hade von Düben, när riksmarskalken skulle föras från det hus där han sökt skydd, sett att Fersen var mycket illa ute. Han hade då med våld banat sig väg till Fersen, stöttat honom under hopens slag, hjälpt honom fram mot vakten vid rådhusgården och fört in honom i rådhusets vaktlokal. von Düben blev där bortlockad av en man som sade att von Düben borde tvätta blodet av sina händer så att han inte skulle bli anklagad för att ha tagit del i misshandeln. När baron von Düben väl förstod att detta bara varit ett sätt att få bort honom från greve von Fersens sida var det för sent. Baronen sprang ut och såg till sin bestörtning hur Fersen dragits ut på gården …
… fallit framstupa på marken, hwarwid en ung karl uthi blå Sjömans Tröja med massings knappar stält sig på Excellencens rygg och gifvit honom en stark tryckning öfver halsen; Att wittnet som icke längre kunnat åse dessa rysliga uppträden och nu mera icke ägde något hopp om Excellencens räddning, gifvit sig från stället, men efter en liten stund ånyo dit framgått då han funnit Excellencen liggande på ryggen naken och död …
