Badinrättningar och simhallar
Under 1800-talet började Stockholm bygga allmänna badinrättningar, både för simlek och hygien. Många av stadens skolor fick egna bad och på 1900-talet byggdes simhallar.
Strömbadet var ett flytande badhus
Strömbadet var ett kommunalt kallbadhus som ritades av arkitekterna Axel och Ragnar Kumlien. Det var stadens största, flytande kallbadhus. Badhuset var byggt på pontoner som en brygga, och låg och flöt på Norrström. Det invigdes 1884 och hade flera bassänger.
Kvinnor och män badade i olika bassänger. Omklädningshytterna bildade väggar som skilde bassängerna åt.
Det kostade olika för män, kvinnor, barn och arbetare
Prislistan för Strömbadet från 1884 berättar att det kostade olika mycket för olika personer att bada. Ett bad med dusch kostade 35 öre för män och 25 öre för kvinnor. Då var männens bassäng större också. Barn, skolungdom och arbetare betalade mindre ändå.
Bad hvarannan hvardag, utan rätt till handduk för gossar och flickor i Stockholms folkskolor, med simundervisning: 1 öre
OS-medaljören Greta Johansson tränade simhopp
Ett av alla barn som övade simning här, var Greta Johansson. Under OS i Stockholm 1912 blev hon första svenska kvinna att ta en olympisk guldmedalj - i simhopp. Efter det kallades hon för "Guld-Greta".
Greta Johansson bodde tillsammans med sin familj på Hantverkargatan, i ett hus som är rivet idag. När Stadshuset byggdes 1911-1923 måste de ha kunnat se hur bygget gick framåt varje dag. Några år efter OS-guldet flyttade Greta Johansson till USA och arbetade bland annat som simtränare.
Äldre badhus hade rivits
Det hade funnits kallbadhus på ungefär samma plats där Strömbadet låg tidigare också. 1826 byggdes det första, som kallades Lindhska badinrättningen. Badgästerna gick in till badet från Norra Riddarholmen då. 1845 byggdes anläggningen ut och bytte namn till Gjörckeska badinrättningen istället. Den var i drift till 1882 då allting revs för att göra plats för det nya och större Strömbadet.
Badet stängde 1936
Strömbadet stängde på 1932 och revs fyra år senare. En av anledningarna var att vattnet i Strömmen inte var tillräckligt rent. Kloaker med avloppsvatten hade sitt utlopp i Stockholms ström, alldeles intill.
1932 presenterade tre teknologer ett förslag om ett nytt badhus på samma plats som Strömbadet, i tidskriften Byggnadsvärlden. Det föreslagna badhuset var i betong och glas och liknades vid ett "ordentligt badkar" som flöt på vattnet. Föreslaget byggdes aldrig.
Bada bastu och spela bowling på Centralbadet
Herrarnas simbassäng var nästan 23 meter lång och därmed störst i Norden när Centralbadet öppnade 1904. Det fanns separata avdelningar för damer och herrar, bastu och 100 badkar när Centralbadet var nytt. Dessutom fanns det kägelbana, som bowling ungefär, och konditori med servering på gården.
Arkitekten Wilhelm Klemming ritade byggnaden i jugendstil. Huset är utformat med böljande former och utsmyckningar med inspiration från naturen.
Centralbadet var det första huset i Stockholm som byggdes med armerad betong. Tekniken var ny och Stockholms stadsarkitekt godkände inte Wilhelm Klemmings planer till en början. Först efter att arkitekten presenterat intyg från Tyskland och Storbritannien som bevis för att den nya tekniken var starkt nog, blev planerna verklighet.
Skrubba ryggen ingick i priset på Aspuddsbadet
Under 1910-talet började Aspudden växa fram som bostadsområde. Lägenheterna var ljusa och moderna för tiden men många saknade badrum. Det gjorde behovet av ett badhus i Aspudden ännu större och 1919 öppnade Aspuddsbadet som "renlighetsbad" för Aspuddsborna.
Kvinnor och män badade på olika tider. Besöksstatistiken från 1925 visar att 3 172 män och 2 267 kvinnor badade det året. Varmbadhuset hade både bassänger och badkar och besökarna betalade olika inträde beroende på hur de ville bada. Den som köpte biljett till karbad fick också ryggen skrubbad av en baderska.
Liljeholmsbadet var ett av många flytande badhus
Vid Hornstull intill Liljeholmsbron låg ett flytande badhus på pontoner. Badet stängde 2016. Det byggdes på ett skeppsvarv i Nyköping och bogserades på plats inför öppningen 1930.
1950 sjönk Liljeholmsbadet men bärgades och blev reparerat. 1963 invigdes hoyerliften som hjälpmedel för att det skulle bli lättare för rullstolsburna personer att komma i och ur bassängen.
