Sommarbad på Strömmen. Förslag på ett nytt strömbad, år 1932
Text
Upphov: Okänd. Stockholms stadsarkiv

Förslag på nytt strömbad

Strömbadet, egentligen Stockholms Bad- och Siminrättning vid Norrström, var ett stort flytande kallbadhus med friluftsbad beläget i Riddarfjärden, strax norr om Riddarholmen. Det ritades av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien och öppnades för allmänheten 1884.

Badet var dimensionerat för cirka 70 000 badande årligen (exklusive skolbarn). Här fanns flera bassänger i olika storlekar, men även rakstuga, café och möjlighet till gymnastik fanns i byggnaden.  

Ett växande problem med åren var att en av stadens kloaker mynnade ut vid Vasagatan, vilket gjorde vattnet mindre hälsosamt för bad och 1934 stängdes badet. Då hade Strömbadet levt i en tynande tillvaro med stadigt minskande besökssiffror under flera års tid.

Det fanns länge planer på att bygga en ny, modern anläggning på samma plats. Och ett av förslagen är det som vi ser i denna artikel från tidningen Byggnadsvärlden nr 1 år 1932.Det är teknologerna V. Andrén, F. Holmberg och K.M. Rahlén som lägger fram ett förslag på ett sommarbad i Strömmen.

Man ser Strömmen som en idealisk plats för bad, och i och med Riddarfjärdens dåliga vatten föreslås istället vattenbassänger med renat kristallklart vatten, eventuellt med saltvatten som i dåvarande Centralbadet. ”Härtill behöves egentligen bara ett ordentligt badkar”, skriver artikelförfattarna.

Förslaget visar ett badhus med plats för 495 badande i en låg badanläggning med raka, enkla linjer i typisk 1930-tals funkis, med glasväggar som vindskydd och för fri sikt ut över fjärden och mot Stadshuset.

Anläggningen motiverades med behovet av ett centralt liggande bad som skulle möjliggöra för stadens besökare och invånare att ta sig ett snabbt bad, t.ex. under sin lunchrast, men man ville också att badet skulle kunna användas vid olika tävlingar. I förslaget står även att det nya badet skulle tillåta så kallat gemensamhetsbad, d.v.s. att kvinnor och män badar samtidigt i samma bassäng. De badande skulle därför behöva ha badkläder på sig. Av den anledningen skulle man även behöva bygga separata omklädningsrum för damer och herrar. Detta är för tiden en modern tanke då bad tidigare hade varit strikt könsindelade.

I stadsfullmäktiges utlåtande nr 24 för året 1934 går att läsa att ”Idrottsstyrelsen har vid prövning av de ingivna förslagen funnit, att desamma icke lämpligen böra komma till utförande.”

År 1936 revs Strömbadet. Badhusets bassänger hade då varit avstängda med hönsnät i två år. Inget nytt badhus kom att byggas på platsen.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad