Pojkar äter soppa i skolmatsal, samt en handskriven måltidsmeny i skrivstil.
Skolmatsal i Klara folkskola, 1959. Foto: Ragnhild Haarstad, Stadsmuseet i Stockholm. Skolmatsedel från Philipsénska skolinrättningen år 1900. Stockholms stadsarkiv.

Skolmatens historia - från leverstuvning till kebabgryta

Vad kan skolmaten berätta om Sveriges utveckling? Jämför dagens skolmatsedel med maten som serverades för 30, 50 eller 70 år sedan. Vad är likt och vad har förändrats?

Lärarhandledning för:

Uppgiften ska du som lärare givetvis anpassa till dina elever beroende på årskurs, elevernas förkunskaper eller uppgiftens sammanhang. Kopiera texten och länkarna till ett worddokument om du vill redigera lektionen. Låt eleverna resonera och besvara frågorna under din ledning, i helklass eller i grupper. 

I Uppgift 1 utgår eleverna från veckans matsedel och funderar över vilken mat som serveras, varför just den serveras och vad de tycker om den.

I Uppgift 2 jämför eleverna dagens skolmat med en matsedel från 1930. I jämförelsen ska de leta efter saker som är lika över tid, och saker som är olika. Hjälp dem att se vad som visar både kontinuitet och förändring. Det finns till exempel gott om utländska ingredienser i båda matsedlarna (historisk kontinuitet), ändå skiljer de sig åt (historisk förändring).

Syftet med den källkritiska diskussionen i Uppgift 3 är att se hur källan kan vara både bra och dålig; det beror på vad vi vill veta. Det finns inte några källor som är bra eller dåliga per definition. Däremot kan källorna vara bättre eller sämre på att ge svar på det vi undrar över och vill ta reda på.

Arbeta med Globala målen

Det här lektionsförslaget anknyter till FN:s globala mål. Arbetar ni med fråga 1 och 3 hänger frågeställningen ihop med mål 1: Ingen fattigdom, mål 10: Minskad ojämlikhet och mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Läs mer på Globala målens webbplats

Matsedeln från 1930 till uppgift 2 finns i temaartikeln Skolmat under 150 år.

Dekorativt element: Länk till artikel om skolmat

Elevmaterial

1. Kartlägg nutiden - skolmaten idag

Ta reda på veckans matsedel. Du kan till exempel leta på skolans hemsida.

Svara på frågorna:

  1. Vilken mat serveras i skolmatsalen den här veckan? 
  2. Hur många rätter kan du välja på varje dag? 
  3. Tycker du att maten är allsidig - innehåller maten både kött, fisk och grönsaker?
  4. Vilka maträtter på matsedeln tycker du är vanliga eller ovanliga? 
  5. Vilka maträtter på matsedeln kommer från andra länder?
  6. Verkar skolmaten påkostad? Hur bra är skolmaten tycker du?

2. Historisk undersökning

I Stockholmskällan kan du bland annat läsa om skolmatens historia i temat "Stockholm äter". Där hittar du svar på frågorna:

  1. Vilka maträtter serverades  i en svensk skola år 1930?
  2. Jämför med matsedeln på din skola i uppgift 1. Vad är olikt?
    - maträtter?
    - ingredienser?
    - variation?
    - svenska eller utländska smaker?

  3. Varför är det olika maträtter på matsedlarna från 1930 och idag?
  4. Vad är likt mellan matsedlarna från 1930 och idag?

3. Källkritisk diskussion

Fundera och reflektera över följande frågor:

  1. Hur vet vi det vi vet om det som hänt i historien?
  2. Vad får vi veta om historien när vi läser en gammal matsedel från 1930?
  3. Vad lär vi oss av att jämföra två matsedlar från två olika tidsperioder?
  4. Vad får vi inte lära oss av matsedeln från 1930?

Fördjupning

Gör eleverna till historieätare!

Utgå från Stockholmskällans tema-artiklar om mat och skapa fyra till sex tidsepoker/fokusområden. Dela in eleverna i lika många grupper och tilldela varje grupp ett fokusområde. Eleverna får därefter ta reda på vad människor från en eller flera samhällsklasser åt. Vad kan mat, bordsskick och matvanor berätta om respektive tid? Eleverna redovisar sitt arbete antingen som sketch eller i uppsatsform.

Uppdaterad