Skolmat under 150 år
Gillar du skolmaten? Varje dag serveras ungefär 1,4 miljoner måltider i de svenska skolrestaurangerna. Vi har inte alltid fått gratis mat i skolan i Sverige.
Idag är skolmaten gratis inom förskola, grundskola och oftast även i gymnasieskolan. Sverige och Finland är de enda länder i hela världen som serverar gratis skolmat. I exempelvis Storbritannien, Italien, Tyskland, Malaysia, Mexico och USA erbjuds eleverna skolmat, men varje elev måste betala för sin mat.
1850-tal
Under 1800-talet när det bestämdes att alla skulle gå i skola fanns det ingen skolmat. Barnen fick själva ha med sig mat eller gå hem och äta på rasten. Många barn kom från fattiga hem som inte hade råd med så mycket mat. Vissa barn hade också en lång väg att gå till skolan vilket gjorde dem hungriga.
I mitten på 1800-talet insåg man att mätta elever presterade bättre i skolan. Därför införde vissa skolor skolmat. Det var främst fattiga barn som fick mat i skolan. Maten bestod ofta av en portion gröt och mjölk. I slutet av 1800-talet när skolbespisningen började byggas ut serverades förutom gröt även soppa. De flesta barn hade dock fortfarande med sig ett matpaket med exempelvis smörgås och mjölk hemifrån eller gick hem och åt.
Men det fanns också skolor som satsade på ordentlig skolmat. Philipsénska skolinrättningen vid Mariatorget gjorde det. Det var en privatskola för fattiga barn.
1910-tal
Motion i Stockholms stadsfullmäktige 1912 om skolbespisningI början av 1900-talet tyckte fler och fler politiker att skolorna skulle erbjuda barnen gratis mat i skolan. Socialdemokraten Fredrik Ström tyckte inte att det räckte att skolor i Stockholm Stockholms bara hjälpte de allra fattigare barnen med skolmat. Endast cirka 2300 av Stockholms cirka 26000 skolbarn fick gratis mat genom skolorna. Resten fick ta med mat själva. Han föreslog därför år 1912 att skolorna skulle få mer pengar till att servera gratis skolmat.
Redan under normala tider finns det i en stad av Stockholms storlek massor av familjer, där barnen aldrig få äta sig mätta; särskilt i arbetarfamiljer med stora barnskaror är svälten ofta en daglig gäst.
1930-tal
Från och med 1937 gav staten mer pengar till skolorna för gratis skolmat till de barn som hade störst behov av gratis mat. Det handlade fortfarande om barn från fattiga familjer där man inte hade så mycket mat. Ungefär 1 av 10 barn i Sverige fick då gratis skolmat.
I Hortlax nära Piteå fick kostnaden per barn och måltid kosta max 30 öre. I den summan var allt utom ved inräknat. Veden användes för att värma upp spisen eller ugnen som maten lagades på. Bestick och tallrik fick varje barn ta med hemifrån.
Matsedel år 1930, från Hortlax
- Måndag: Fruktsoppa, smör, bröd och ost
- Tisdag: Leverstuvning med bröd och mjölk
- Onsdag: Fisk (stekt eller kokt), mjölk, smör och bröd
- Torsdag: Ärtsoppa med bröd och mjölk
- Fredag: Grahamsgröt med fruktmos eller socker, mjölk, smör och bröd
- Lördag: Risgrynsvälling med russin, smör, bröd och ost
1940-tal
Riksdagen fattade år 1945 ett beslut om de kommuner som erbjöd gratis skolmat skulle få pengar från staten. Det fanns också speciella krav på vad som skulle serveras. Det skulle vara en varmrätt med ett glas mjölk, smör och bröd. Måltiden skulle komplettera maten som serverades hemma. Det var viktigt att ha god hygien när man lagade maten och man skulle vara noga med att tvätta händerna. Eleverna skulle i sin tur lära sig goda matvanor och ett gott bordsskick.
Matvakterna i skolmatsalen önskade år 1947 tydligare ordningsregler. Därför tog Överlärarkollegiet fram ett förslag som skulle gälla för alla skolmatsalar i Stockholm.
Skolmatsalspersonalen skulle stå för serveringen och en matvakt skulle anställas för vart hundrade barn. Exempelvis skulle
relativ tystnad och gott bordsskick krävas av eleverna vid måltid.
Matsedel år 1940, från Skellefteå kommun
- Måndag: Bräckt korv med stuvning av vitkål och potatis
- Tisdag: Köttfärs eller köttbullar med stuvade makaroner
- Onsdag: Sillpudding
- Torsdag: Kålsoppa med potatis, rotsaker och fläsk
- Fredag: Fläskpannkaka med morotsstrimlor och lingonsylt
- Lördag: Blodpudding med lingonsylt
Maten ska lagas med omsorg. Kryddningen ska anpassas efter elevernas ålder och smak. Alla dagar serveras 3 dl oskummad mjölk. Hårt spisbröd och smör. Rå morot, kålrot eller vitkål bör serveras tre gånger i veckan.
1950- och 1960-tal
Från 1947 till 1967 ökade antalet skolmåltider med 65 procent. Mer än hälften av alla elever fick då gratis mat i skolan. Allt fler skolor fick skolkök och skolmatsal. Snabbast skedde utvecklingen i Stockholm och norra Sverige. Under 1950-talet kom de första djupfrysta varorna till skolköket.
Matsedel år 1958, Stockholms norra skolor
Skolorna i norra Stockholm hade en gemensam skolmatsedel 1958. Hela terminens skolmat står med i den. Den 20-25 januari 1958 serverades:
- Måndag: Makaronipudding, tomatsås, vitkålssallad
- Tisdag: Ärtsoppa med fläsk
- Onsdag: Färs à la Lindström, sås och potatis
- Torsdag: Kokt fiskfilé, ansjovissås, potatis, rå morot
- Fredag: Helstekt lever, sås, potatis, vitkål-lingonsallad
- Lördag: Korv Stroganoff, potatis
Matsedel år 1968, Stockholms södra skolor
Den 12-17 februari 1968 serverade köket för skolorna i södra Stockholm:
- Måndag: Varmkorv, potatismos, persilja, rå bit vitkål
- Tisdag: Inlagd sill, ägg, grönsakshack, potatis
- Onsdag: Pölsa special, rödbetor, äpple
- Torsdag: Fiskpanetter, sky, citron, stuvad spenat potatis
- Fredag: Italiensk köttsås, spagetti, rå bit morot
- Lördag: Risgrynsgröt eller risgrynspudding, plommonkompott, leverpastej
1970-tal
Under 1970-talet kom det mer hel- och halvfabrikat i skolköket. Det vill säga mat som hade lagats någon annanstans och som bara värmdes upp i skolans kök. Det kom även ny lag som bestämde reglerna för varmhållning av mat. Maten skulle vara minst 60° C och fick hållas varm under max två timmar. Samma regler gäller fortfarande idag.
Matsedel år 1974, Stockholms södra skolor
Skolorna i södra Stockholm hade en gemensam skolmatsedel. För att vara säker på att eleverna inte undviker den nyttiga persiljan står det också en instruktion till personalen som jobbade i skolmatsalen:
Obs! Persilja serveras till varje måltid lämpligast strödd över maträtten.
Nu hade skolveckan blivit en dag kortare, och skolmat serverades måndag till fredag. Den 25 februari-1 mars 1974 kunde eleverna äta:
- Måndag: Kinesisk risrätt, ketchup, rå bit och ost
- Tisdag: Stekt falukorv, bruna bönor och juice
- Onsdag: Räkgratinerad fisk, potatis, ärt- och morotssallad
- Torsdag: Skånsk kalops, potatis, rödbetor och råkost
- Fredag: Leverbiff, sås, potatis, lingon och vitkålssallad
1980-tal
Under 1980-talet var skolköken tvungna att spara och maten fick inte kosta så mycket pengar. Vid denna tid hade de råvaror som man lagade maten av blivit mycket dyrare. Skolorna var därför tvungna att laga billigare mat vilket ofta innebar att maten blev sämre och utbudet på olika rätter minskade.
Matsedel år 1981, Västerorts- och innerstadsskolor
Matsedeln för vårterminen 1981 var inte bara tänkt att användas av kökspersonalen. Den riktar sig också till eleverna som ska äta i matsalen. Exempelvis står det att det är viktigt att äta tre mål mat om dagen, plus ett mellanmål. På så sätt får kroppen i sig energi som räcker hela dagen. Den 2-6 mars serverade matsalen:
- Måndag: Lapskojs, rödbetor och rå bit
- Tisdag: Rökt makrill, citron, potatis och rå bit
- Onsdag: Currystuvat höns, ris, grönsaker, råsallad
- Torsdag: Kokt skinka, potatisgratin, råsallad
- Fredag: Ärtsoppa med fläsk, ost och rå bit
1990-tal
1997 kom en ny skollag som bestämde att alla kommuner i hela Sverige skulle servera sina elever i grundskolan gratis mat. Detta gällde dock inte gymnasieskolan där varje kommun själva fick bestämma om maten ska kosta eller vara gratis. Lagen bestämde inte heller hur maten skulle vara, hur maten skulle smaka eller när skolmåltiden skulle serveras. Fram till 1990-talet serverades oftast bara ett lunchalternativ i skolorna. Därefter blev det vanligare att skolorna serverade två olika matalternativ och/eller filmjölk med flingor eller müsli.
2000-tal
Under 2000-talet började många skolor servera minst två rätter, varav minst en vegetarisk rätt.År 2011 kom en ny skollag som bestämde att skolmaten ska vara näringsrik. Det är dock kommunen eller friskolan som bestämmer vilken mat som ska lagas och hur serveringen ska gå till. I många kommuner har man en gemensam matsedel vilken gör att samma mat serveras i alla skolor. Men det kan också vara så att det är varje skola själv får bestämma sin egen matsedel. I gymnasieskolan finns det fortfarande inget krav på att det ska serveras skolmåltider.
Idag är det ett problem att många elever inte känner sig lugna och trygga i matsalen. Många tycker att matsalen är en stökig miljö. Många elever tycker inte heller att de får tillräckligt med tid på sig att äta. Detta gör att många inte äter sig mätta i skolan utan går hungriga. Vissa hoppar också över lunchen helt.
Matsedel år 2015, Stockholms stad
- Måndag: Potatisbullar, rotfruktsfräs med rökt fläskkött eller keso, lingon, frukt eller Blodpudding, rotfruktsfräs med rökt fläskkött, lingon, frukt
- Tisdag: Thai Kycklingwok med nudlar, sweet chili-dressing eller Thai Vegetarisk wok med nudlar, sweet chili-dressing
- Onsdag: Köttfärssås, ekologisk spagetti eller Morotssoppa med tomat, pålägg = mjukost eller Pastasås med linser och rotfrukter, ekologisk spagetti
- Torsdag: Ärtsoppa, nybakat bröd och pålägg. Pannkakor, sylt eller Vegetarisk ärtsoppa, nybakat bröd och pålägg. Pannkakor, sylt
- Fredag: Italiensk fisk, basilikasås, ugnsrostad potatis eller Potatisgratäng med spenat och keso
