Fasad med fönster, rundade balkonger och trädgren
Rindögatan 21, byggt 1938. Foto: Josef Oljons

Funktionalism, 1930-1950

Funktionalismen, även kallat funkis, är en arkitektonisk stilepok som fick sitt genombrott i Sverige 1930. Funktionalismens arkitekter ansåg att en byggnads funktioner var viktigare än dess utseende och att dekorationerna skulle minimeras.

Sommaren 1930 anordnades en stor nationell utställning över arkitektur, konsthantverk och formgivning vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm. Utställningen fick namnet “Stockholmsutställningen 1930” och innebar ett genombrott för funktionalismen i Sverige.

På Stockholmsutställningen 1930 presenterade dåtidens nyskapande arkitekter; Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz och Uno Åhrén med flera, vad de ansåg vara framtidens arkitektur. De inspirerades av arkitekter som Walter Gropius, som cirka tio år tidigare grundat Bauhausskolan, och den kontroversielle Le Corbusier, som anses vara funktionalismens grundare och som kallade bostaden för “en maskin att bo i".

Typiskt för funktionalismen

Funktionalismen satte funktionaliteten i byggnaderna främst. Arkitekturen skulle vara rationell och formen följa byggnadens syfte. Funktionalismen förespråkade raka linjer, stora fönster för mycket ljusinsläpp och fria lättstädade ytor, inspirerat av industribyggnader. Den typ av dekorationer som förekom i klassicistisk arkitektur och under tidigare epoker ansågs överflödiga och till och med osmakliga av funktionalismens arkitekter.

Lågt vitt hus, orangea markiser, pelare
Hus på Askrikegatan 11 byggt 1937 och ritat av arkitektfirman Bocander & Cronwall. Foto: Josef Oljons, 2025.

Funktionalismen var även politisk och involverade sociala krav på bättre bostäder för alla. Detta gick i linje med Per-Albin Hanssons och Socialdemokraternas samtida satsningar på välfärden, det som kommit att kallas folkhemmet.

Nya hustyper, till exempel smalhus, byggdes för att säkerställa att alla lägenheter hade bra ljusinsläpp. Statliga undersökningar gjordes kring hur kök skulle utformas för att vara så ergonomiska som möjligt.

Nya stadsparker anlades för att ge alla stadsbor tillgång till grönområden. Allt i funktionalismens anda.

Funktionalismens idéer har präglat arkitekturen och stadsplaneringen i Sverige sedan dess genombrott på 1930-talet. Allt från miljonprogrammet till rivningen av Klarakvarteren, till plaskdammarna i stadsparkerna och alla ABC-förorter är resultatet av funktionalismen som ideal och folkhemsideologi.

Uppdaterad