Folksamling framför Rosendals slott 1905 och ett rosa färgfält som täcker övre vänstra hörnet

Röster om rösträtten

2018 inleder vi 100-årsfirandet av den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Vi kombinerar historiska bilder och texter för att uppmärksamma den historiska kampen som format vår demokrati. Så här lät argumenten i rösträttsdebatten, om vi översätter språket till vår egen tid. (Bild: Montage/Folksamling vid Rosendals slott 1905. Okänd fotograf, Stadsmuseet i Stockholm)

1918 ändrades lagen så att kvinnor och män fick rösta på samma villkor i kommunala val. Året efter kom samma ändring att gälla valen till riksdagens andra kammare också.

Sverige ett föregångsland?


Bildbearbetning: Stockholmskällan, CC-BY
Foto: Okänd fotograf, 1911, Stockholms stadsmuseum
Texten: fritt hämtad från texten Den kvinnliga rösträttsrörelsen - översikt av viktiga händelser 1906 Stockholms stadsarkiv

Fotografiet är från ett sammanträde som hölls under den internationella kvinnokongressen i Stockholm år 1911. Under kongressen deltog 110 deltagare från hela världen. Kvinnokongressen arrangerades av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Texten på bilden anspelar på de olika årtal som andra länder införde kvinnlig rösträtt. Årtalen är hämtade från skriften Den kvinnliga rösträttsrörelsen - översikt av viktiga händelser 1906 som Stockholmskommittén för kvinnors rösträttspetition gav ut 1906.

År 1869 infördes kvinnlig rösträtt i den amerikanska delstaten Wyoming. Nya Zeeland införde kvinnlig rösträtt 1893, Australen 1902 (detta gällde dock inte aboriginerna som först fick rösträtt 1962), Finland fick kvinnlig rösträtt 1906.

Andra länder som införde kvinnlig rösträtt innan Sverige var; Norge 1913 och Danmark och Island (som då tillhörde Danmark) 1915. Tyskland införde kvinnlig rösträtt 1918.

Hysteria Gravis

Bildbearbetning: Stockholmskällan, CC-B
Foto: Sabbatsbergs sjukhus, okänd fotograf, 1896, Stockholms stadsmuseum
Text: Fritt efter artikel i Svenska Dagbladet 12 april 1912som skriver om doktor Erik Tretow och hans åskikter kring den kvinnliga rösträttsfrågan. 

Fotografiet föreställer et sjukhussal på Sabbatsbergs sjukhus 1898. Texten på bilden anknyter till doktor Erik Tretows kritik mot den kvinnliga rösträttsfrågan. Han menade att den kvinnliga röströtten inte hade någon politisk innebörd. Dock ville han inte sträcka sig så långt som att säga att den kvinnliga rösträttsfrågan var Hysteri Gravis, vilket en av hans kollegor kallat den. 

Källmaterial till "Hysteria Gravis"

Sabbatsbergs sjukhus, Dalagatan 9-13. Interiör sjuksal

Sabbatsbergs sjukhus, Dalagatan 9-13. Interiör sjuksal

En motståndare mot kvinnlig rösträtt har ordet

En motståndare mot kvinnlig rösträtt har ordet

Lika semester för lika arbete

Valfrid Palmgren sitter vid ett skrivbord. I bildens övre vänstra hörn finns ett rosa färgfält med texten "Rösträtten 100 år"
Bildbearbetning: Stockholmskällan CC-BY
Foto: Okänd fotograf, 1910. Stadsmuseet i Stockholm
Citat: Fritt efter Valfrid Palmgrens debattinlägg i Stockholms stadsfullmäktige 20 mars 1911.

Valfrid Palmgren var den andra kvinnliga ledamoten av Stockholms stadsfullmäktige. Hon blev invald 1910, åtta år innan lagen ändrades så att alla kvinnor över 25 år fick rösträtt. Valfrid Palmgren var filosofie doktor och arbetade på Kungliga Biblioteket. I stadsfullmäktige arbetade hon bland annat för att bygga ut Stockholms folkbibliotek, men också för en mer jämställd anställningspolitik i Stockholms stad. Vid den här tiden fick de anställda mer semester ju högre lön de hade. Och eftersom kvinnorna fick lägre lön än männen för samma arbetsuppgifter, fick de också kortare semester än sina manliga kollegor.

Brev till konungen


Bildbearbetning: Stockholmskällan, CC-BY
Foto: Okänd fotograf, 1890 - 1903, Stadsmuseet i Stockholm
Citat: anspelar på brevet till konungen, 1905, Stockholms stadsarkiv

Fotografiet visar Stockholms slott 1890 - 1903. Ungefär vid samma tid, år 1905, skickade styrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm ett brev till konungen. I brevet kräver de allmän rösträtt för kvinnor på lika villkor som för män.

Allmän är för alla


Bildbearbetning: Stockholmskällan, CC-BY
Foto: Okänd fotograf, 1912, Stadsmuseet i Stockholm 
Citat: fritt hämtat från brev till konungen, 1905 Stockholms Stadsarkiv 

Fotografiet visar Anna Whitlock vid sitt skrivbord 1912. Hon var både skolpionjär och kvinnosakskämpe som kämpade för den kvinnliga rösträtten. Citatet är hämtat från ett brev till kungen, skickat av styrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm 1905. Anna Whitlock ingick i dess styrelsen och hennes namn finns sist i brevet. I brevet kräver styrelsen allmän rösträtt för kvinnor på lika villkor som för män. 

I dramaserien Fröken Frimans krig som visades på SVT 2013 - 2017 är karaktären Dagmar Friman inspirerad av Anna Whitlock. 

 

Källmaterial till "Allmän är för alla"

Porträtt av Anna Whitlock vid sitt skrivbord.

Porträtt av Anna Whitlock vid sitt skrivbord.

Brev till konungen med krav på allmän rösträtt för kvinnor - 1905

Brev till konungen med krav på allmän rösträtt för kvinnor - 1905

Nej, jag tror inte det

Bildbearbetning: Stockholmskällan, CC-BY
Foto: Wiklunds Ateljé, 1917, Stockholms Stadsmuseum
Citat: fritt hämtat ifrån tidningsartikeln "Stora rösträttsdebatter i riksdagen", Stockholms Dagblad 19 maj 1912, 

Fotografiet visar riksdagens plenisal 1917. Den 18 maj 1912 hålls en stor rösträttsdebatt i riksdagen. Dagen efter, den 19 maj, skriver Stockholms Dagblad om de olika personerna som uttalat sig. Herr Ossian Berger nämns i artikeln. Han är skeptisk mot den kvinnliga rösträtten då han inte tror att de flersta kvinnor vill ha rösträtt.

Källmaterial till "Nej, jag tror inte det"

Riksdagen. Interiör av plenisal i Riksdagshuset på Helgeandsholmen.

Riksdagen. Interiör av plenisal i Riksdagshuset på Helgeandsholmen.

Stora rösträttsdebatter i riksdagen 1912

Stora rösträttsdebatter i riksdagen 1912

Orättvis att bara hälften får rösta


Bildbearbetning: Stockholmskällan, CC-BY
Foto: Okänd fotograf och år, Stockholms Stadsmuseum
Citat: Hämtat från Ann Margret Holmgrens brev till Carl Lindhagen, 1897 – 1901 Stadsarkivet i Stockholm

Fotografiet föreställer författaren, kvinnosakskvinnan och fredskämpen Ann-Margreth Holmgren som levde 1850-1940. Runt 1900 skrev hon ett brev till politikern Carl Lindhagen, som även han var engagerad för den kvinnliga rösträtten. Ann Margret Holmgren tar i brevkonversationen upp argument för att kvinnor ska ha rösträtt på lika villkor som män och skriver ”Lagen skall vara rättfärdig. Det är orättvist att utestänga hälften af folket från politiskt inflytande.” 

Sjukt många som vill ha rösträtt


Bildbearbetning: Stockholmskällan CC-BY

Okänd fotograf, 1914. Stadsmuseet i Stockholm 

Fotografiet föreställer författaren och feministen Elin Wägner som engagerade sig i rösträttsfrågan. Hon som står med en hög trave pärmar som innehåller insamlade namnunderskrifter från personer som vill införa kvinnlig rösträtt. 

Bara nåt strunt tidningarna skriver om


Bildbearbetning: Stockholmskällan, CC-BY
Foto: Larssons Ateljé, 1902 Stadsmuseet i Stockholm, CC-BY
Citat: Fritt efter "Att tänka på innan man lofvar eller beslutar", Fosterländska förbundet 1902. Stockholms stadsarkiv

Fotografiet visar Sankt Eriksplan 1902 vilket är samma år som Fosterländska förbundet gav ut sin skrift Att tänka på innan man lofvar eller beslutar. I skriften argumenterar författarna mot allmän rösträtt, och menar att folket inte vill ha rösträtt utan att det bara är något som tidningarna skriver om.

 

Leve allmänna rösträtten och kvinnans medborgarrätt!


Bildbearbetning: Stockholmskällan CC-BY
Foto: Andreas Hasselgren, 1902, Stadsmuseet i Stockholm, CC-BY  
Citat: Fritt från dokument från Anna Maria Engström rättsfall, 1902. Stockholms stadsarkiv

Fotografiet visar en folksamling i Stockholm i samband med den politiska storstrejken 1902. Under en rösträttsdemonstration 21 april 1902 grips Anna Maria Engström. Hon anses ha stört ordningen genom att ropa ”Leve den allmänna rösträtten och kvinnans medborgarrätt!” Hon döms senare till att betala 50 kronor i böter för sitt uppförande.

 

Världens viktigaste fråga


Bildbearbetning Stockholmskällan CC-BY
Okänd fotograf, 1914, Stadsmuseet i Stockholm
Citat: fritt från Signe Bergmans brev 1908, Stockholms stadsarkiv.

Fotografiet föreställer Signe Bergman som kämpade för den kvinnliga rösträtten. Hon var en av de ledande medlemmarna i den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och dess ordförande mellan 1914-1917. År 1908 tackar Signe Bergman nej till att stödja ett upprop för yttrandefrihet. Hon vill istället lägga all sitt fokus på rösträttsfrågan. 

Källmaterial till "Världens viktigaste fråga"

Porträttbild av Signe Bergman

Porträttbild av Signe Bergman

Rösträttskvinna nekar stödja upprop för yttrandefriheten 1908

Rösträttskvinna nekar stödja upprop för yttrandefriheten 1908

Ingenting behöver förändras

Svartvitt foto på manliga gäster i baren på Hotel Rydberg 1903. I övre vänstra hörnet ligger ett rosa färgfält med texten "Rösträtten 100 år"
Bildbearbetning: Stockholmskällan CC-BY
Fotograf: Okänd, 1903. Stadsmuseet i Stockholm
Citat: Fritt efter "Att tänka på innan man lofvar eller beslutar", Fosterländska förbundet 1902. Stockholms stadsarkiv

Fotografiet visar baren på Hotel Rydberg vid ungefär samma tid som Fosterländska förbundet gav ut sin skrift Att tänka på innan man lofvar eller beslutar. I skriften argumenterar författarna mot allmän rösträtt, och menar bland annat att ingenting behöver förändras eftersom det går bra för Sverige med det system som redan fanns.

Behöver vi verkligen nya idéer i riksdagen?

Svartvitt fotografi på Riksdagshuset med pratbubblor och ett orange färgfält över övre vänstra hörnet där det står "Rösträtten 100 år"
Bildbearbetning: Stockholmskällan CC-BY
Fotograf: Okänd, 1905-1910. Stadsmuseet i Stockholm
Citat: Fritt efter Johan Thyréns inlägg i debatter om rösträtten i riksdagens första kammare. "Stora rösträttsdebatter i riksdagen" i Stockholms Dagblad, 19 maj 1912. Stockholms stadsarkiv

Fotografiet visar Riksdagshuset från Strömgatan, vid tiden för debatterna om allmän och lika rösträtt i Sverige. Johan Thyrén var riksdagsledamot 1909-1917. Han tillhörde inte något parti, utan kallade sig omväxlande både "vänstervilde" och "högervilde".

Källmaterial till "Behöver vi verkligen nya idéer i riksdagen?"

Strömgatan med utsikt mot Norrbro och Riksdagshuset på Helgeandsholmen

Strömgatan med utsikt mot Norrbro och Riksdagshuset på Helgeandsholmen

Stora rösträttsdebatter i riksdagen 1912

Stora rösträttsdebatter i riksdagen 1912

Varför ska kvinnorna vänta?

Folksamling framför Rosendals slott 1905 och ett rosa färgfält som täcker övre vänstra hörnet där det står "Rösträtten 100 år"
Bildbearbetning: Stockholmskällan CC-BY.
Fotograf: okänd, 1905. Stadsmuseet i Stockholm.
Citat: Fritt efter Frida Stéenhoff, 1905. "Hvarför skola kvinnorna vänta?". Stockholms stadsarkiv.

Fotografiet visar en folksamling framför Rosendals slott i samband med unionskrisen med Norge 1905, samma år som Frida Stéenhoff höll sitt föredrag om rösträtten, Hvarför skola kvinnorna vänta?.