Stockholms privilegiebrev från 1436

Stockholm blir en stad

Den allra äldsta delen av staden Stockholm låg på den lilla ön Stadsholmen där Gamla stan ligger idag. (Bild: Stockholms privilegiebrev från 1436, Stadsarkivet).

Den allra äldsta delen av staden Stockholm låg på den lilla ön där Gamla stan ligger idag. Där hittar arkeologerna spår av medeltidens Stockholm varje gång någon ska bygga om ett hus eller gräva ner ett rör. Gamla murar, skelett, spår av matlagning och hantverk hjälper oss att förstå hur stockholmarna levde för länge sedan. Vi kan också använda gamla brev och målningar för att undersöka hur livet i Stockholm var från början.

Det allra äldsta beviset för namnet Stockholm kommer från två stycken brev skrivna år 1252. Breven handlar egentligen inte om Stockholm utan nämner att Sveriges kung Valdemar och hans pappa Birger Jarl befann sig i staden under sommaren det året. Under medeltiden var Jarl en yrkestitel, kungens närmaste rådgivare.

Birger Jarls ansikte rekonstruerat av Oscar Nilsson

Birger Jarls ansikte rekonstruerat av Oscar Nilsson

Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstr…

Stockholm blev en viktig handelsstad, en omlastningsplats för handelsvaror. Smör, hudar, pälsar, och inte minst järn fraktades till staden från olika delar av Sverige. Där köpte tyska köpmän varorna för att sedan sälja dem vidare till andra länder. De tyska köpmännen hade i sin tur med sig handelsvaror till Stockholm som svenskarna ville köpa såsom öl, vin, textilier, glas, kryddor och det viktiga saltet.

Någon gång alldeles i början av 1250-talet kom Birger Jarl och den tyska Hansestaden Lübeck överens om att handeln mellan Hansan och Sverige skulle utgå från Stockholm. De tyska köpmännen fick olika förmåner i staden mot att de följde svensk lag. Staden växte snabbt och i slutet av 1200-talet var Stockholm Sveriges största stad. I början av 1500-talet bodde det omkring 6000 personer i Stockholm. I London bodde det samtidigt ca 40 000 personer och Paris hade ett invånarantal på omkring 100 000.

Porträttgravsten - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Porträttgravsten - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Magnus Birgersson (Ladulås) dog år 1288 och begravdes i gråmunkarnas klosterkyrka i samband med uppbyggnaden av franciskanerklostret på Gråmunkeholmen i Stockholm (idag Riddarholms…

Birger Jarls andre son Magnus, som blev kung efter sin bror Valdemar, var den förste kungen att begravas i Stockholm. Kung Magnus ska enligt medeltida källor ha begravts i Franciskanernas (Gråmunkarnas) klosterkyrka när han dog år 1290. Detta är ett tecken på att Stockholm var på väg att bli Sveriges huvudstad. 

Stockholm - en typisk stad på medeltiden

Många städer i Europa på medeltiden såg ganska lika ut. I Sverige, Tyskland, Polen, Estland och de andra länderna runt Östersjön byggdes städer upp med rådstuga, kyrka, torg och hus med handelsbodar i bottenvåningen. I städer som Stockholm fanns också ett palats eller slott där kungen kunde bo när han var på besök. Ofta behövde städerna ocks försvaras mot fiender och hade en stadsmur eller någon annan sorts försvarsanläggningar. Stockholm såg ut som en ganska typisk stad i norra Europa på medeltiden.

När den katolska kyrkan kom till Sverige kom också munkar och nunnor från olika klosterordnar och började bygga upp kloster. I eller i närheten av de medeltida städerna fanns därför också oftast ett eller flera kloster.

Före 1200-talet fanns det väldigt få städer i Sverige. Sigtuna var den enda staden i området kring sjön Mälaren. På 1200-talet växte fler städer fram i Mälardalen, till exempel Uppsala, Enköping, Strängnäs, Torshälla, Köping, Arboga, Örebro, Västerås och Stockholm. Tidigare hade släkterna som ägde jorden haft väldigt stor makt men under 1200-talet växte sig kungarnas makt allt starkare.

Många byggnader som fanns i Stockholm på medeltiden har förstås försvunnit under årens lopp. En del har brunnit vid någon eldsvåda. Andra har rivits för att lämna plats för nya hus. Vissa har byggts om och förändrats så det kan vara svårt att se och förstå att de har funnits i över 500 år. Men om du är uppmärksam kan du faktiskt  hitta ganska mycket spår av medeltiden när du promenerar omkring i Gamla stan. 

Utvalt källmaterial om när Stockholm blir en stad

Äldsta belägget för Stockholm, år 1252

Äldsta belägget för Stockholm, år 1252

1436 års privilegiebrev till Stockholms stad

1436 års privilegiebrev till Stockholms stad

Magnus Ladulås

Magnus Ladulås

Utställning - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Utställning - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Stadsmuren försvarade Stockholm

Under medeltiden fanns det en mur runt staden, det vi idag kallar för Gamla stan. På flera ställen fanns det portar i muren, bland annat vid Slussen. Där låg Söderport. Från början var stadsmuren byggd i sten, men på 1300-talet lät stockholmarna bygga en ny mur i tegel. Muren var ungefär sex meter hög. I vattnet utanför staden fanns det dessutom ett pålverk av stockar som stuckits ned i bottnen. Pålverket fungerade också som ett skydd för fiender som kom från vattnet.

Stadsmuren revs på 1600-talet, och länge trodde historikerna att det inte fanns några rester kvar av muren. Men i slutet av 1970-talet hittade arkeologer 55 meter av den medeltida stadsmuren vid utgrävningarna som kallades "Riksgropen", framför riksdagshuset på Helgeandsholmen. Den delen av stadsmuren finns idag på Medeltidsmuseet i Stockholm. Museet byggdes nämligen runt stadsmuren i gropen framför riksdagen.

Stockholms stadsmur

Stockholms stadsmur

Vid de stora arkeologiska utgrävningarna på Helgeandsholmen 1978-1980 hittades bland annat 55 meter av Stockholms medeltida stadsmur. Murresterna som hittades på Helgeandsholmen va…

Storkyrkan - kyrkan mitt i byn

Storkyrkogårdens ingång från Källargränd

Storkyrkogårdens ingång från Källargränd

Storkyrkan, mitt i Gamla stan, heter egentligen Sankt Nikolaus kyrka. Sankt Nikolaus var skyddshelgon för sjöfarare, fiskare och köpmän. Kyrkan  har funnits ända sen 1200-talet men från början var det en väldigt liten kyrka. I de medeltida källorna kallas den oftast bykyrkan. Undan för undan byggdes kyrkan ut med större och mindre utbyggnader med altare åt olika helgon. Därför växte kyrkan åt alla håll under 1300- och 1400-talet. Några  av Storkyrkans gamla delar är fortfarande synliga. Till exempel syns gamla fönsteröppningar och valv i Själakoret, en trappa upp i kyrkans torn.

Storkyrkan, interiör från själakoret

Storkyrkan, interiör från själakoret

Efter ett stort fältslag utanför Stockholm år 1471, slaget vid Brunkeberg, lät Sveriges riksföreståndare Sten Sture bygga om hela Storkyrkan för att fira sin seger. Då byggdes de valv som du fortfarande kan se när du tittar upp i kyrkans tak. Mellanväggarna mot de olika sidoaltarna togs bort så kyrkan fick det utseende inuti som den har än idag. Sten Sture beställde också en stor skulptur som föreställer helgonet Sankt Göran när han slåss mot en drake. Den stora skulpturen, som du fortfarande kan se längst fram till vänster i kyrkan, berättar historien om hur helgonet Sankt Göran  räddar prinsessan från draken. Samtidigt ville Sten Sture att den skulle berätta historien om hur Sten sture räddade Sverige från Danmark och själva Sankt Göran är klädd som riddare med Sten Stures färger.

Rådet styrde Stockholm

Rådet i Stockholm bestod oftast av två borgmästare och åtta rådmän som styrde staden. Rådet bestod av manliga köpmän och rådet valde själva in nya medlemmar, så de flesta som bodde i staden fick inte vara med och bestämma.  

Hälften av rådmännen och den ena borgmästaren var tyskar eftersom det bodde så många tyskar i Stockholm. Borgarna i Stockholm betalade skatt och rådet bestämde vad pengarna skulle användas till. Det kunde vara reparation av rådhuset, lön till stadens tjänstemän (borgmästare, skrivare, rådmän, synare, stadsvakter) eller till försvaret av Stockholm. Rådet fungerade också som domstol och dömde stockholmare som brutit mot lagen eller löste tvister mellan stadsbor som blivit osams. 

Stockholms stads tänkeböcker, utdrag från åren 1474-1629

Stockholms stads tänkeböcker, utdrag från åren 1474-1629

Stockholms stads tänkeböcker består av protokoll och minnesanteckningar från Stockholms rådhusrätt. På Stockholms stadsarkiv finns 1474-1660 års tänkeböcker bevarade i original. De…

Det som rådet bestämde och dömde skrev stadsskrivaren in i stadens böcker. Tänkeböckerna, stadens rättegångs- och mötesprotokoll, är några av de viktigaste källorna till Stockholms medeltidshistoria. Eftersom rådets arkiv brann upp på 1400-talet vet vi idag inte vad rådet bestämde före dokumenten brann upp. Men från 1400-talets sista årtionden finns de flesta anteckningarna kvar och vi vet därför både vad stockholmarna bråkade om, vilka brott de begick och hur mycket skatt de betalade.

Stortorget i Stockholm med gamla Rådhusbyggnaden innan dess afrifning 1768

Stortorget i Stockholm med gamla Rådhusbyggnaden innan dess afrifning 1768

I Rådhuset träffades stadens styrelse, där dömdes i brott- och tvistemål och där fanns även ett häkte. Huset revs 1768 för att ge plats åt Börshuset som stod klart ett drygt decenn…

 Rådet sammanträdde i Rådstugan vid Stortorget på Stadsholmen. Huset nämns för första gången i ett dokument från 1330 efter en brand. Under århundradena som följde byggdes rådstugan om många gånger och Stockholms rådhusrätt sammanträdde där ända fram till 1732. På 1760-talet revs den gamla rådstugan för att ge plats åt ett nytt börshus.

Den här artikeln är en del av temat "Stockholms äldsta historia"

Här hittar du fler artiklar i temat Stockholms äldsta historia.