Stockholms privilegiebrev från 1436

Stockholm blir en stad

Den allra äldsta delen av staden Stockholm låg på den lilla ön Stadsholmen där Gamla stan ligger idag. Bilden föreställer Stockholms privilegiebrev från 1436 (Stockholms stadsarkiv).

Den allra äldsta delen av staden Stockholm låg på den lilla ön där Gamla stan ligger idag. Där hittar arkeologerna spår av medeltidens Stockholm varje gång någon ska bygga om ett hus eller gräva ner ett rör. Gamla murar, skelett, spår av matlagning och hantverk hjälper oss att förstå hur stockholmarna levde för länge sedan. Vi kan också använda gamla brev och målningar för att undersöka hur livet i Stockholm var från början.

Det allra äldsta beviset för namnet Stockholm kommer från två stycken brev skrivna år 1252. Breven handlar egentligen inte om Stockholm utan nämner att Sveriges kung Valdemar och hans pappa Birger Jarl befann sig i staden under sommaren det året. Under medeltiden var Jarl en yrkestitel, kungens närmaste rådgivare.

Birger Jarls ansikte rekonstruerat av Oscar Nilsson

Birger Jarls ansikte rekonstruerat av Oscar Nilsson

Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstr…

Stockholm blev en viktig handelsstad, en omlastningsplats för handelsvaror. Smör, hudar, pälsar, och inte minst järn fraktades till staden från olika delar av Sverige. Där köpte tyska köpmän varorna för att sedan sälja dem vidare till andra länder. De tyska köpmännen hade i sin tur med sig handelsvaror till Stockholm som svenskarna ville köpa såsom öl, vin, textilier, glas, kryddor och det viktiga saltet.

Någon gång alldeles i början av 1250-talet kom Birgel Jarl och den tyska Hansestaden Lübeck överrens om att handeln mellan Hansan och Sverige skulle utgå från Stockholm. De tyska köpmännen fick olika förmåner i staden mot att de följde svensk lag. Staden växte snabbt och i slutet av 1200-talet var Stockholm Sveriges största stad. I början av 1500-talet bodde det omkring 6000 personer i Stockholm. I London bodde det samtidigt ca 40,000 personer och Paris hade ett invånarantal på omkring 100,000.

Porträttgravsten - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Porträttgravsten - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Magnus Birgersson (Ladulås) dog år 1288 och begravdes i gråmunkarnas klosterkyrka i samband med uppbyggnaden av franciskanerklostret på Gråmunkeholmen i Stockholm (idag Riddarholms…

Birger jarls andre son Magnus, som blev kung efter sin bror Valdemar, var den förste kungen att begravas i Stockholm. Kung Magnus ska enligt medeltida källor ha begravts i Franciskanernas (Gråmunkarnas) klosterkyrka när han dog år 1290. Detta är ett tecken på att Stockholm var på väg att bli Sveriges huvudstad.

1200-talet - städernas tid

Före 1200-talet fanns det väldigt få städer i Sverige. Sigtuna var den enda staden i området kring sjön Mälaren. På 1200-talet växte fler städer fram i Mälardalen, till exempel Uppsala, Enköping, Strängnäs, Torshälla, Köping, Arboga, Örebro, Västerås och Stockholm. Tidigare hade släkterna som ägde jorden haft väldigt stor makt men under 1200-talet växte sig kungarnas makt allt starkare. I de nya städerna byggde kungarna kyrkor, borgar och palats.

Utvalt källmaterial om när Stockholm blir en stad

Äldsta belägget för Stockholm, år 1252

Äldsta belägget för Stockholm, år 1252

1436 års privilegiebrev till Stockholms stad

1436 års privilegiebrev till Stockholms stad

Magnus Ladulås

Magnus Ladulås

Utställning - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Utställning - Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan

Rådet styrde Stockholm

Rådet i Stockholm bestod oftast av två borgmästare och åtta rådmän som styrde staden. Rådet bestod av manliga köpmän och rådet valde själva in nya medlemmar, så de flesta som bodde i staden fick inte vara med och bestämma.  

Hälften av rådmännen och den ena borgmästaren var tyskar eftersom det bodde så många tyskar i Stockholm. Borgarna i Stockholm betalade skatt och rådet bestämde vad pengarna skulle användas till. Det kunde vara reparation av rådhuset, lön till stadens tjänstemän (borgmästare, skrivare, rådmän, synare, stadsvakter) eller till försvaret av Stockholm. Rådet fungerade också som domstol och dömde stockholmare som brutit mot lagen eller löste tvister mellan stadsbor som blivit osams. 

Stockholms stads tänkeböcker, utdrag från åren 1474-1629

Stockholms stads tänkeböcker, utdrag från åren 1474-1629

Stockholms stads tänkeböcker består av protokoll och minnesanteckningar från Stockholms rådhusrätt. På Stockholms stadsarkiv finns 1474-1660 års tänkeböcker bevarade i original. De…

Det som rådet bestämde och dömde skrev stadsskrivaren in i stadens böcker. Tänkeböckerna, stadens rättegångs- och mötesprotokoll, är några av de viktigaste källorna till Stockholms medeltidshistoria. Eftersom rådets arkiv brann upp på 1400-talet vet vi idag inte vad rådet bestämde före dokumenten brann upp. Men från 1400-talets sista årtionden finns de flesta anteckningarna kvar och vi vet därför både vad stockholmarna bråkade om, vilka brott de begick och hur mycket skatt de betalade.

Stortorget i Stockholm med gamla Rådhusbyggnaden innan dess afrifning 1768

Stortorget i Stockholm med gamla Rådhusbyggnaden innan dess afrifning 1768

I Rådhuset träffades stadens styrelse, där dömdes i brott- och tvistemål och där fanns även ett häkte. Huset revs 1768 för att ge plats åt Börshuset som stod klart ett drygt decenn…

 Rådet sammanträdde i Rådstugan vid Stortorget på Stadsholmen. Huset nämns för första gången i ett dokument från 1330 efter en brand. Under århundradena som följde byggdes rådstugan om många gånger och Stockholms rådhusrätt sammanträdde där ända fram till 1732. På 1760-talet revs den gamla rådstugan för att ge plats åt ett nytt börshus.

Den här artikeln är en del av temat "Stockholms äldsta historia"

Här hittar du fler artiklar i temat Stockholms äldsta historia.