Magnus Birgersson (Ladulås) dog år 1290 och begravdes i gråmunkarnas klosterkyrka i samband med uppbyggnaden av franciskanerklostret på Gråmunkeholmen i Stockholm (idag Riddarholmskyrkan på Riddarholmen). Kungen hade skänkt marken till klostret och var dess store donator. I sitt testamente hade han låtit skriva att han skulle begravas just i den kyrkan.
Ursprungligen täcktes graven sannolikt av någon sorts gravhäll i nivå med golvet, eller strax ovanför. På 1500-talet gjordes renoveringar i kyrkan på uppdrag av kung Johan III. Då tillverkades också gravtumbor och porträttgravstenar till Magnus Ladulås och Karl Knutssons (död 1470) gravar. Porträttet av Magnus Ladulås på gravtumbans lock är alltså 1500-talets föreställning om hur Magnus Ladulås såg ut.
Vid två tillfällen har det tunga marmorlocket rullats åt sidan, då Magnus Ladulås grav öppnats i forskningssyfte. Första gången var 1915 i samband med en stor renovering av Riddarholmskyrkan. Andra gången var våren 2011 då en projektgrupp bestående av bland andra Stockholms Medeltidmuseum och Västergötlands museum fick tillstånd att öppna graven. Huvudsyftet med gravöppningen 2011 var att med hjälp av DNA-teknik undersöka släktskapet med de tre skeletten i Birger jarls grav i Varnhem (undersökta 2002).
I december 2011 kom de första provresultaten från gravöppningen, dateringar av benen med hjälp av Kol-14metoden. Dateringarna visade att personerna i graven hade begravts under perioden 1430-1520. Det kunde alltså omöjligt vara Magnus Ladulås och hans familj!
Det pampiga gravmonumentet som Johan III lät sätta upp på 1500-talet täckte fel grav och var en historisk lögn som stått oemotsagd i över 400 år. Nya frågor uppstod genast; Var är den riktige Magnus Ladulås begravd? Och vilka är personerna som fått denna förnäma gravplats i Riddarholmskyrkan?
Fotograf: Wahlsten, Ray, Stockholms medeltidsmuseum
