Fogelstadgruppen utbildade kvinnor för rösträtt
Fem liberala kvinnor startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1921, samma år som kvinnor i Sverige fick rösträtt. Vid skolan kunde kvinnor gå kurser i historia och samhällskunskap bland annat. Med utbildning skulle fler kvinnor engagera sig i politiken och samhället, tänkte Fogelstadgruppen.
Fogelstadgruppen och Kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad
När den allmänna och lika rösträtten infördes 1919 i Sverige fick många fler kvinnor rösta i valen till riksdagen. Det betydde att kvinnor behövde tränas i sitt nya medborgarskap. Det tyckte i alla fall den så kallade Fogelstadgruppen.
Skolan vill ge sitt bidrag i arbetet för att bakom vårt medborgarskap måtte stå självständiga och ansvarsfyllda människor.
Skolan vill samla människor från olika arbetsfält och livsområden, från landsbygd och städer, till gemensamma studier och ömsesidigt utbyte. Den vill söka sambandet mellan hemmet och samhället, mellan den enskilde och det allmänna.
Fogelstadgruppen bestod av fem politiskt aktiva kvinnor, och bildades 1921. Gruppen bestod av Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Elin Wägner, Honorine Hermelin och Ada Nilsson. För att träna de kvinnliga väljarna i medborgarskapet startade de fem kvinnorna en skola på Elisabeth Tamms gods i Fogelstad som ligger utanför Katrineholm. Skolan fick namnet Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad och öppnade 1925. På skolan skulle de ta emot kvinnor från hela landet – oavsett bakgrund.
Yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren och godsägaren Elisabeth Tamm blev invalda i riksdagen efter valet 1921, som två av de första kvinnorna någonsin. Elin Wägner var författare, Ada Nilsson läkare och Honorine Hermelin var pedagog. Alla de fem kvinnorna var så kallade ”frisinnade”, och var alla medlemmar i Frisinnade kvinnors riksförbund. Förbundet var ett partipolitiskt, radikalt liberalt förbund. Det gav ut en veckotidning kallad Tidevarvet där Ada Nilsson var ansvarig utgivare.
Kvinnliga medborgarskolan gav kurser i många ämnen
På Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad kunde kvinnorna gå på vår-, sommar- eller höstkurser. Det fanns både nybörjarkurser och fortsättningskurser. Kurserna kunde vara mellan två veckor och två månader långa. Deltagarna behövde betala en avgift för att gå en kurs på medborgarskolan, men skolan tog också emot stipendiater som fick kursavgiften betald.
Kursdeltagarna fick läsa flera teoretiska ämnen. Under 1930 läste deltagarna till exempel historia, medborgarkunskap, svenska språket och praktisk självkunskap med etik och hygien. Kurserna innehöll även flera praktiska ämnen som hemskötsel, handarbete och gymnastik.
Honorine Hermelin blev skolans rektor och arbetade också som en av huvudlärarna där. Den andra huvudläraren var Ebba Holgersson som var lokalpolitiker från Blekinge. Även de andra kvinnorna i Fogelstadgruppen – Ada Nilsson, Elin Wägner, Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm – undervisade på skolan. Skolan tog också in olika gästföreläsare under åren, bland annat många som var aktiva i dåtidens kvinnorörelse eller framstående inom sitt yrke. Bland dessa fanns till exempel historikern Lydia Wahlström, författaren Moa Martinsson, konstnären Siri Derkert och läkaren Karolina Widerström.
I gamla kursprotokoll från två kurser under somrarna 1930 och 1944 kan vi läsa om hur livet på skolan var. I protokollen ser vi att en utgångspunkt för kurserna var kvinnornas medborgarskap och deras ovana att engagera sig politiskt. I protokollet från 1930 står till exempel:
Kursdeltagarna samlades kl. 17.30 i föreläsningssalen, där Ebba Holgersson höll ett inledningsanförande: Hur kunna vi kvinnor använda vår politiska frihet just nu. Talarinnan påvisade männens vana att styra och ställa i det politiska och kommunala livet och kvinnornas ovana vid dylikt…
I början av sommarkursen 1944 föreläste läraren Ebba Holgersson om kvinnorna som medborgare. Hon betonade att det var viktigt att kvinnorna deltog i politiken och samhället tillsammans med männen. Ebba Holgersson menade att männen hade misslyckats i att forma samhället på egen hand, men menade också att samma sak skulle ha hänt om det bara hade varit kvinnorna som haft makten att forma samhället. Detta var ett vanligt argument inom dåtidens kvinnorörelse – att kvinnorna skulle komplettera männen i politiken och samhället. Det hade varit ett av argumenten för att kvinnorna skulle få rösträtt.
I protokollen står det också om gemenskapen på skolan. Vi kan till exempel läsa hur kursdeltagarna hälsar på hemma hos Elisabeth Tamm i stora huset på godset, hur deltagarna cyklar iväg för att bada och fikar i trädgården.
Den strålande söndagsförmiddagen fick var och en avnjuta efter eget val. Över allt i skolans trädgård stötte man på grupper i gröngräset – den ena latare än den andra.
I protokollen framgår också hur deltagarna sjöng mycket på skolan. Flera sånger handlade om skolan och har skrivits ner. Flera andra sånger kan vi även hitta i slutet av protokollet från sommarkursen 1944.
Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad höll kurser fram till 1954, då den stängdes.
