Elin Wägner skrev om kvinnors arbetsförhållanden

Norrtullsligan - en illustrerad Stockholmsskildring

Elin Wägner skrev Norrtullsligan 1907. Då publicerades den som följetong i Dagens Nyheter. 1908 kom den ut som bok. Läs ett illustrerat avsnitt ur boken.

Kontorsanställda på Emil R Boman AB. Okänd fotograf. Stockholms företagsminnen.

Elin Wägner arbetade för jämställdhet och fred

När Elin Wägner föddes var Sverige ett mycket ojämställt land. Kvinnor fick inte välja vilket yrke de ville och de fick inte rösta i valen till riksdagen. Länderna i Europa hade stora arméer och förberedde sig för krig med varandra. Elin Wägner ville förändra båda dessa saker. Hon skrev sina böcker och artiklar för att kunna påverka och förändra samhället.

Kampen för kvinnlig rösträtt och jämställdhet

1908 gick Elin Wägner med i Landsföreningen för kvinnlig rösträtt. Före det hade hon intervjuat Ellen Key och Signe Bergman i sitt arbete som journalist. Ellen Key och Signe Bergman var två av rösträttsrörelsens ledare. De debatterade feminism, jämställdhet och kvinnors rättigheter. Elin Wägner lärde sig mycket av dem. Snart blev Elin själv en ledande person i arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor.

1911 arrangerade Landsföreningen för kvinnlig rösträtt en stor rösträttskonferens i Stockholm. Elin Wägner var en av dem som ordnade med att förbereda Internationella kvinnorösträttskongressen. Under mötet gjorde hon intervjuer med många av de mest framträdande personerna och skrev många artiklar för tidningarna Idun och Dagens Nyheter.

VI Conference of the International Woman Suffrage Alliance [Program]

Med en "Guide to Social Institutions" i Stockholm och porträtt och biografier över några av Sveriges mest kända kvinnosakskvinnor: Fredrika Bremer (1801-1865), Sophie Adlersparre (…

Tid

1911

Typ

Text

I Sverige fick alla kvinnor rösta för första gången 1921, på samma villkor som männen. Riksdagen hade gett kvinnor rösträtt två år tidigare.

Elin Wägner skrev artiklar i olika tidningar där hon argumenterade för kvinnors rätt att välja själva. Det handlade dels om rösträtten, men också om rätten att själva välja hur de ville leva sina liv - till exempel vem de ville ha sex med och rätten att ha sex utan att behöva gifta sig först. Och rätt att ha säker sex, med preventivmedel. Rätten till sin egen sexualitet var en fråga som upprörde många i början av 1900-talet.

Medlemmar av Svenska föreningen för moderskydd och sexualreform 1913

Vilka frågor Svenska föreningen för moderskydd och sexualreform drev kan du läsa mer om i stadgarna och i ett av föreningens flygblad . Men vilka var medlemmarna? På listan hä…

Tid

1913

Typ

Text

Pacifisten Elin Wägner

Elin Wägner var pacifist. Hon argumenterade mot att lösa konflikter med våld. För henne var krig och fred också en fråga om jämställdhet: Alla världens länder styrdes av män. Länder började kriga för att det var männen som bestämde det. Om kvinnorna sade ifrån och gick emot männen skulle kanske freden fortsätta?

Under första världskriget deltog hon i en fredskongress i Haag. Första världskriget slutade med att Tyskland straffades mycket hårt. Landet fick skulden för att ha startat kriget. Under 1920- och 1930-talen varnade Elin Wägner för att Tyskland skulle vilja hämnas och ta revansch. Idag håller många med Elin Wägner om att Tyskland straffades för hårt efter första världskriget, och att det är en av anledningarna till att nazisterna tog makten och startade andra världskriget.

1935 reste Elin Wägner till Genève för att prata i Nationernas Förbund - föregångaren till FN. Hon stod bakom "kvinnornas vapenlösa uppror mot krig". Elin Wägner hade skrivit en text om hur kvinnor kunde protestera mot männens krig. De skulle inte ta på sig gasmasker och inte gå ner i skyddsrummen. Om de lät bli att skydda sig själva skulle männen inte vilja börja krig, tänkte Elin Wägner. Upproret misslyckades. Nationernas Förbund tog inte hennes idé på allvar. Elin Wägner blev väldigt besviken. 

Fakta om Elin Wägner

• föddes i Lund, Skåne den 16 maj 1882.
• dog i Rösås, Småland, den 7 januari 1949.
• var medlem i Svenska Akademien från 1944 och i Samfundet De Nio från 1937.
• var gift med litteraturkritikern John Landquist 1910-1922.

Elin föddes i Lund

När Elin Wägner föddes var hennes pappa, Sven Wägner, rektor för Lunds privata elementarskola. Mamman hette Anna Ekedahl innan hon gifte sig, och kom från Tolg i Småland. Anna Wägner dog när Elin bara var tre år.

Som barn flyttade Elin Wägner flera gånger. Hennes pappa blev först rektor i Nyköping och sedan i Helsingborg, och då följde familjen med. I Helsingborg började Elins karriär som journalist. 1903 fick hon jobb på Helsingborgs Dagblad och skrev recensioner, kåserier och reportage.

Författaren och debattören Elin Wägner

När människor försöker sammanfatta Elin Wägners liv väljer många att ta upp hennes arbete för jämställdhet och fred. Nästan alla hennes böcker och texter handlar om det. Hon var också med och startade organisationen Rädda Barnen 1919, tillsammans med några andra.

Både Elin Wägner och hennes före detta man, John Landquist, blev medlemmar i Samfundet De Nio på 1930-talet. Samfundet De Nio är en en akademi som bland annat delar ut olika priser i litteratur.

Porträtt av författarinnan Moa Martinson, som har blivit tilldelad Samfundet De Nios pris på tiotusen kronor

Tid

11 maj 1944

Typ

Foto

Elin Wägner-sällskapet vårdar hennes minne

På 1920-talet byggde Elin Wägner ett hus i närheten av Tolg, utanför Växjö. Hennes morfar hade varit präst i närheten. 1948 upptäckte läkare att Elin Wägner hade cancer. Hon dog den 7 januari 1949. Den sista tiden bodde Elin hemma hos Flory Gate, en nära vän. Flory Gate grundade Elin Wägner-sällskapet 1990.