Den kvinnliga rösträtten i Sverige infördes senare än i både Finland (1906), Norge (1913) och Danmark (1915). Flera gånger hade den kvinnliga rösträtten tagits upp i riksdagen men länge var det endast den manliga allmänna rösträtten (som uppnåddes 1909)man diskuterade, kämpade för och tog på allvar. Många kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Den kvinnliga rösträtten röstades fram 1919, tyst och utan debatt. På hösten hölls nyval som ledde till att liberaler och socialdemokrater fick majoritet i första kammaren 1920. Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls först 1921. Nu syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen. Det var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.
