Ljunglöfs snusfabrik
Historien bakom Ljunglöfs snusfabrik tog sinbörjan 1821 då Jacob Fredrik Ljunglöf övertagit en snusfabrik som inte gick så bra efter tobaksfabrikören Petter Lundgren-Andersson. Ljunglöf förbättrade tillverkningsmetoderna, distributionen och införde fasta priser och kvalitetsgarantier. Ett år senare lanserades snuset Ljunglöfs No.1 – idag känd som Ettan.
Ljunglöf hade en enorm framgång med Ettan och blev snart den enda snusfabrikören med försäljning i hela Sverige. Till en början låg Ljunglöfs fabrik i Kungsbacken högt upp på Drottninggatan men flyttade 1839 till Luntmakargatan 19. Här fanns även kontor och familjens bostad. 1938 revs fabriken vid Luntmakargatan och tillhörande bostad i samma kvarter, mot Stora Badstugatan (nuvarande Sveavägen). Bostadens inredning tillvaratogs och sattes då upp i Medborgarhuset på Södermalm. Där är Ljunglöfska salongen återuppbyggt som det såg ut i den ursprungliga våningen.
När Jakob Fredric dog 1860 tog sonen Knut över snustillverkningen. Knut Ljunglöf övervakade fabriken varje dag och vid en exakt tidpunkt provsmakade han snuset. De anställda vid Ljunglöfs Tobaksfabrik hade arbete och inkomst tryggad till ålderdomen och en hygglig pension därefter. Vid arbetsdagens slut fick varje arbetare en strut med Ettan.
Hela Sveriges snuskung
1915 hade tobaksmonopolet införts och det blev upp till Knuts son Robert att sköta statens inlösning av snusproduktionen. Då hade Knut sedan länge varit en av Sveriges mest förmögna män och känd som Sveriges snuskung. Redan 1893 hade han låtit uppföra en sommarbostad i Blackeberg, vid Mälarens strand. Huset kallades för ett Drottningholm i miniatyr och är idag en konferensanläggning.
Läs mer om Ljunglöfs snusfabrik på Snus- & Tändsticksmuseum
