Det här är delvis en uppföljning av reportaget ”Arbetskarlens hustru” som ni kan hitta via en av länkarna till höger. Där uppmanade Hebbe människor att hjälpa en fattig familj i nöd. Här berättar hon om glädjen över alla de gåvor familjen fått av samvetsömma medborgare efter det förra reportaget. Vad de använts till redovisas noggrant.
Andra halvan av artikeln ägnas åt den döva kvinnan Ulrika Eleonora Gustrin som på grund av sin hörselskada har svårt att behålla en pigtjänst någon längre tid. Hon bor i ett kallt rum tillsammans med fyra andra inhysingar och försörjer sig bland annat på att samla hö vid Hötorget. 4 år senare skrev Hebbe en ny artikel om Gustrin under rubriken "En fattig kvinna". Den når ni via en av länkarna till höger.
Wendela Hebbe sägs ofta vara Sveriges första kvinnliga journalist. 1841 fick hon anställning på Aftonbladet där hon främst arbetade med musik- teater- och litteraturkritik. Vid några tillfällen uppsökte hon dock några av Stockholms fattiga innevånare och skrev målande reportage om deras livssituation – kanske de första svenska socialreportagen. Ett av Hebbes syften var att uppmana rikare människor att hjälpa de hon skrev om. Ofta angavs exakt var de nödställda bodde så att folk skulle kunna komma dit med förnödenheter. Man kunde även lämna sitt bidrag på Aftonbladets kontor i Gamla stan.
