Rösträtt - är du för eller emot?
Idag kan det tyckas självklart att alla över 18 räknas som myndiga och att rösträtten hänger ihop med medborgarskapet. Men så har det inte alltid varit. I det här lektionsförslaget tränar eleverna historisk empati genom att argumentera för eller emot allmän rösträtt på det tidiga 1900-talets villkor.
Lärarhandledning för:
Den här uppgiften utgår från historiska argument för och emot allmän rösträtt och låter eleverna själva träda in i debatten. Källmaterialet finns digitalt på Stockholmskällan och i Historiskt Magasin: Demokratins genombrott, på sidorna 12-13, 21, 24-27 och 30-31. Du kan också ta del av innehållet och ytterligare material på Stockholmskällan i temat Vägen mot demokrati.
Instruktion för uppgiften
Dela klassen i två delar. Den ena halvan ska komma på argument för allmän rösträtt, den andra halvan argument emot. Arbetet sker enskilt och i par eller mindre grupper, därefter i halvklass och slutligen i helklass.
Till dig som är elev
1909 hade 19 % av Sveriges befolkning rösträtt – bara män med tillräckligt stor inkomst eller förmögenhet. Många ville behålla den ordningen och många ville förändra den så att fler fick inflytande över hur landet styrdes.
Läs sidorna 12-13, 21, 24-27 och 31-32 om historika argument för och mot allmän rösträtt i Historiskt Magasin: Demokratins genombrott. Du hittar alla källorna under rubriken "Källmaterial till uppgiften" också.
1. Enskilt:
- Skriv ned så många argument du kan komma på under en minut.
2. I par eller smågrupper:
- Läs upp era argument för varandra, och finslipa dem tillsammans.
3. I helklass:
- Var det lätt eller svårt att komma på bra argument? Varför, varför inte?
- Turas om att ge ett argument för eller emot, och låt sedan andra sidan bemöta det.
4. Fundera:
- Var det oundvikligt att Sverige införde allmän och lika rösträtt 1921? Hade det kunnat bli på något annat sätt?