Läkaren, föreläsaren och debattören Anton Nyström var en känd profil i Stockholm på 1890-talet. Det hände ibland att han fick brev av människor som ville ha hans hjälp. Det här kommer från August Wilhelm Wassberg, som enligt Rotemansarkivet var järnvägsarbetare och född 1860. 34 år gammal sätter han sig ned och skriver till Nyström om sitt livslånga problem:
Stockholm 6/11 1894
H. Herr Doktor A. Nyström
Härstädes!
Undertecknad! en fattig ung man, med extra anställning i Statens tjenst härstädes, och som beklagligen, sedan min tidigaste barndomsår, lider af en hemlig last hvilket haft till följd att jag är alldeles förslafvad, och både till vilja och karakter, svag till hela min själ, och då utom, mitt djupa elände, äfven kommer ekonomiska svårigheter i lifvet, är och befinner jag mig så djupt olycklig, plågad af ständig lifsleda, ängslan oro, och starkt nervosité så jag nästan bragdt till förtviflan så jag vet ej om jag ej kan bli bättre; hur det skall sluta.
I djupet af mitt elände, vågar jag derför på detta sätt, enär jag ej personligen ville besvära Hr Doktorn, att ehuru, för Hr Doktorn fullkomligt obekant, med en ödmjuk bön till Herr Doktorn om Herr Doktorn godhetsfullt af nåd och till billigaste honorar skulle vilja taga mig under behandling.
Jag erkänner mitt elände, och skulle vara min högsta önskan blifva det fri men då moraliskt förslappad som jag är, kan jag ej beherska mig. Jag hade nu nemligen tänkt mig att medelst hypnotism kunna blifva botad.
Skulle då Herr Doktorn godhetsfullt vilja hjelpa mig så skulle jag ödmjukast få bedja att emot månatliga afbetalningar ersätta Herr Doktorn för sitt besvär enär jag med mina små inkomster ej kan leman allt på en gång.
I djupaste vördnad får jag bedja Herr Doktorn ej tycka illa vara att jag så här kommit och besvärat Herr Doktorn, samt ödmjukeligen anhållande om svar har jag äran teckna
Med utmärkt Högaktning
A.W. Wassberg
Målaregatan 7 3tr.
