Helena Höglund är patient hos den kände läkaren Anton Nyström. I april 1893 skickar hon ett brev till doktorn med vädjan om hjälp:
Stockh. Den 11 April 1893
Doktor Nyström!
I saknad af medel och besviken om hjelp, der jag sådan påräknat, kan jag tyvärr ej infinna mig hos eder för vidare hypnotisering. Tror ej heller, att detta sätt är för mig det lämpligaste, att återvinna helsan, alldenstund min kropp f. n. är svagare än min själ. Mitt förstånd säger mig, att jag mer behöfver få frisk luft, vattenbad och stark föda, naturligtvis också intryck af glädje och hopp.
Så hade jag medel ville jag gerna, för en tid, ställa mig under Eder viljas inflytande men f. n. är det omöjligt. Att finna hjelp i dessa tider är hardt när omöjligt. Hvem bryr sig om en fattig sjuk och värnlös flicka, om hon lefver eller dör.
O! Herr Doktor, det är bittert att stå alena i verlden, då man dertill är sjuk och djupt olycklig.
Jag har nu beslutat ta emot ett lärarinnevikariat i Staby Kalmar l., för 2n månader. Herr Doktor, jag ber Eder hjelpa mig så att jag under återstoden af sommaren må få visstas vid Nortälje bruns- och badanstalt för att stärka mig en smula. Jag har skrifvit ut några listor, som jag lemnat åt några snälla menniskor, hoppas att Ni godhetsfullt gynnar en af dem hos Edra bekanta! Ni vore då bra snäll mot mig. Det förtroende jag lemnat Eder, hoppas jag att Ni ej sviker! Jag skulle velat tala mycket mera med Eder. Kanske en annan gång.
Förlåt, att jag besvärat Eder utan att nu kunna ersätta Eder. Min adress blir Staby, Kalmar län.
Herr Doktor Ni vill ju söka hjelpa mig!?
Glöm ej min bön!
Högaktningsfullt Helena Höglund
