Text

Elevuppsats av Märta Sundbaum "Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Åhlinska skolan VT 1912

"Vårda din kropp lika mycket som din själ och försumma ingendera" skrev Märta Sundbaum i sin uppsats om idrottens betydelse. Idrotten förenade båda områdena genom att den höll kroppen frisk och avledde själen från"... dåliga och för karaktären skadliga förströelser samt tvingar sinnena att vara på sin vakt..."

Vårterminen 1912, samma år som Olympiska spelen hölls i Stockholm, var ett av uppsatsämnena i en del skolor Betydelsen av ett sunt idrottslif.

Så här skrev Märta Sundbaum:

"En sund själ i en sund kropp" säger ett bevingat ord, och förvisso ligger det i dessa få ord mer, än man vid ett första påseende kanske anar, nämligen: vårda din kropp lika mycket som din själ, och försumma ingendera.

Redan under antikens dagar var man väl förtrogen med många idrottsgrenar, och greker och romare ha förvärvat ett ärofullt namn icke blott som naturforskare, filosofer och skalder utan även såsom framstående idrottsmän. Olympiska spelen, som regelbundet återkommo i Grekland, visar kanske mer än något annat allas kärlek till saken, ty, då dessa höllos, samlades alla, som kunde komma med, och segrarna i en tävling hyllades och ärades nästan såsom en gud. Romarne hyste också liknande intressen, och åtminstone i den förnäma världen utgjorde bad, gymnastiska övningar o.d. ett viktigt moment i den dagliga sysselsättningen.

Även nu för tiden har man blicken öppen för sportens stora betydelse för både kropp och själ. Under en lek eller tävling sträcker man nämligen på kroppen, musklerna spännas och sträckas härigenom, blodet kommer i hastigare omlopp, och aptiten ökas.

Allt detta måste naturligvis vara till ovärderlig nytta t.ex. för fabriksarbetaren, som under veckans arbetsdagar vistas inomhus, eller för sömmerskan, som dag ut och dag in sitter stilla och arbetar.

Av icke mindre betydelse är sporten för själen, därigenom att den drager intresse från dåliga och för karaktären skadliga förströelser samt tvingar sinnet att vara på vakt: man lär sig att behärska kroppen, beräkna en rörelses riktning, hastighet och styrka, att gripa just det rätta ögonblicket i flykten, med ett ord sagt, gör både kroppen och själen spänstiga.

Se blott på en skicklig gymnast! Hans gång är mjuk och elastisk, han håller huvudet högt och axlarna tillbaka, hela gestalten gör ett intryck av inneboende kraft och behärskning.

Huru vackra ställningar intaga ej en figuråkerska på skridskor, när hon i runda, vida skär glider fram på isen, eller en spjutkastare, när han med spjutet i den ena handen och den andra utsträckt, böjer sig tillbaka, innan han tar sats för att slunga vapnet.

Ett folk som består av viljestarka, kraftiga, vaksamma och fosterlandsälskande män och kvinnor, har naturligtvis mycket stora förutsättningar att kunna svinga sig upp till en betydande plats, uträtta något stort och ädelt och uppfylla sin mission. Och därför bör det stå såsom vars och ens oeftergivliga plikt, att förverkliga det beprövade ordet: "En sund själ i en sund kropp" och därigenom draga sitt strå till stacken.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Elevuppsats av Anna Hansen "Betydelsen av ett sunt idtrottsliv" - Åhlinska skolan VT 1912

Elevuppsats av Anna Hansen "Betydelsen av ett sunt idtrottsliv" - Åhlinska skolan VT 1912

Elevuppsats av Carl Trygger "Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Elevuppsats av Carl Trygger "Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Elevuppsats av Christian von Rosen"Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Elevuppsats av Christian von Rosen"Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Studiehandbok för studentskor - ur Åhlinska skolans skämttidning 1920

Studiehandbok för studentskor - ur Åhlinska skolans skämttidning 1920