Text

Elevuppsats av Carl Trygger "Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Vårterminen 1912, samma år som Olympiska spelen hölls i Stockholm, var ett av uppsatsämnena i en del skolor Betydelsen av ett sunt idrottslif.

 Carl Trygger, elev på Nya Elementarskolan, skrev i sin uppsats att utövande av idrott är mycket bra för både kropp och själ. Men idrottandet fick inte gå till överdrift genom för mycket tävlande och för hård träning.

Så här skrev Carl Trygger:

För att man med rätta skall kunna kalla ett idrottsliv sunt, fordras att det uppfyller tvenne betingelser. För det första, att det ej går till överdrift och liksom alla överdrifter bliver till skada, för det andra att det ej hindrar utförandet av det arbete, som plikten pålägger varje människa. Tyvärr går idrotten i vår tid ofta till överdrifter, och hit kunna nog räknas de tävlingar i olika grenar, som ideligen hållas. Ty den, som skall deltaga i dessa tävlingar, måste genom daglig träning hålla sin kropp i sådan form, att han kan hoppas på framgång, och försummar då lätt sitt arbete.

 Idrottens största betydelse ligger däruti, att den medför ett ökat vistande i fria luften. Detta har stor betydelse för hälsotillståndet, och då ju en sund själ ofta beror på en sund kropp, kommer idrotten att förbättra såväl det andliga som det kroppsliga tillståndet. Också det förhållandet, att de flesta idrottsmänniskor mer än andra avhålla sig från sådana njutningar och nöjen, som verka skadliga på hälsan och minska arbetsenergin, tyder på idrottens goda inflytande.

 Genom ett sunt idrottsliv undvikas många sjukdomar, stärkas kroppens krafter och ökas arbetslusten. Men även den omständigheten, att kroppen härdas genom ett sunt idrottsliv, är av stor betydelse. En härdad kropp kan icke blott utstå stora lidanden och försakelser utan kan även vid behov utan överansträngning prestera ett arbete, som betydligt överskrider den vanliga gränsen. För en nation är det i nödens och farans stund av utomordentlig betydelse, att den är härdad och på förhand van vid ansträngningar.

 Men ett sunt idrottsliv bidrager även till att öka levnadsmod och levnadslust. Dessa bero ofta på hälsotillståndet, då ju en sjuklig människa sällan finner någon glädje i att leva eller förstår att uppskatta livets glada sidor, trots att hon för övrigt kanske har alla förutsättningar.Det ökade umgänget med naturen, som idrottslivet medför, bidrager även till ökad levnadslust och fosterlandskärlek.

 Man kan såsom en sammanfattning säga, att människan genom idrotten bliver friskare, modigare, gladare, nöjdare och ofta gudfruktigare än förut.

 Idrotten har under den senaste tiden haft ett mycket stort uppsving i vårt land. Detta beror nog därpå, att man börjat inse dess stora betydelse i vår tid med dess myckna tanke- och inomhusarbete, och att man i det engelska folket har ett utmärkt exempel på idrottens förädlande inverkan på ett folk. Och man får väl hoppas, att samma lyckliga resultat kommer att visa sig i Sverige, så att den veklighet, som nu anses råda hos vårt folk kommer bort.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Beräkningar av hjärnans vikt - brev från Gustaf Retzius till Carl Lindhagen 1902

Beräkningar av hjärnans vikt - brev från Gustaf Retzius till Carl Lindhagen 1902

Elevuppsats av Anna Hansen "Betydelsen av ett sunt idtrottsliv" - Åhlinska skolan VT 1912

Elevuppsats av Anna Hansen "Betydelsen av ett sunt idtrottsliv" - Åhlinska skolan VT 1912

Elevuppsats av Christian von Rosen"Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Elevuppsats av Christian von Rosen"Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Elevuppsats av Gunnar Klintberg – Norra Real VT 1890

Elevuppsats av Gunnar Klintberg – Norra Real VT 1890

Elevuppsats av Magnus Tigerschiöld "Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Elevuppsats av Magnus Tigerschiöld "Betydelsen av ett sunt idrottsliv" - Nya Elementarskolan VT 1912

Nya Elementarskolan

Nya Elementarskolan