Vad berättar ritningar?
En ritning kan användas som historisk källa. De flesta ritningarna i Stockholmskällan är så kallade bygglovsritningar. Sådana ritningar görs för att få lov att bygga eller bygga om ett hus. Ritningen visar till exempel hur en byggnad är utformad – eller hur man tänkt sig att byggnaden ska se ut när den är klar.
Stockholms stad började kräva bygglov för att öka brandsäkerheten och för att staden skulle få ett mer tilltalande utseende. I staden, dagens Gamla Stan, skulle alla hus vara byggda i sten. På malmarna, Södermalm och Norrmalm, fick inga trähus byggas vid torg, hamnar och stora gator. Sedan tillkom mer detaljerade bestämmelser för hur byggandet i staden skulle se ut. Det upprättades så kallade stadsplaner som i detalj beskrev hur olika områden skulle bebyggas.
Vad berättar ritningen?
Ritningar över hus och byggnader är ett bra sätt att föreställa sig hur Stockholm har sett ut eller hur det kunde ha sett ut. Det är viktigt att komma ihåg att ritningen inte alltid stämmer överens med verkligheten. Många ritningar bara är förslag till byggnader. Vissa hus byggdes aldrig, en del byggnader fick annat utseende mot hur det ser ut på ritningen, och andra kanske har byggts om långt senare. Men en del byggnader byggdes förstås precis så som ritningen visar. Majoriteten av bygglovsritningarna i Stockholmskällan visar fasader från 1700-talet fram till 1850-talet.
Olika ritningar för olika syften
Ritningar kan delas in i olika kategorier beroende på vad de föreställer. En ritning som visar byggnaden från sidan, kallas för fasadritning. Den visar byggnadens fasad. Särskilt på äldre ritningar är fasaderna ofta konstnärligt utförda. En fasadritning visar hur portar och fönster på byggnaden ska se ut. En ritning som visar huset uppifrån kallas för planritning. Den visar till exempel var rum och trappor ska ligga inne i byggnaden. Ofta får varje våningsplan en egen planritning. Här hittar du exempel på både fasadritning och planritning från kvarteret Kronkvarnen 32.
Det finns även ritningar som visar hur byggnaden ska designas. De kallas för arkitektritningar och visar hur arkitekten har velat utforma byggnaden. De ritningar som används för att bygga huset kallas för konstruktionsritningar och innehåller mer detaljer om byggmaterial och måttangivelser. Konstruktionsritningarna ser till att byggnaden byggs på ett säkert sätt som håller, och som motsvarar arkitektens design. Sådana ritningar finns sällan publicerade i Stockholmskällan.
Staden utlyste också designtävlingar när offentliga byggnader skulle uppföras, som Stadshuset och domstolsbyggnader. Du kan hitta en del av dessa tävlingsförslag på Stockholmskällan. Du kan också hitta ritningar som visar planer för hur stadens parker skulle se ut. Andra ritningar visar broar, slussportar och andra konstruktioner. Sådana ritningar är ofta mycket detaljerade, eftersom vi behöver se precis hur jobbet ska göras.
Bygglovsritningar
Oftast finns det mer dokumentation inför ett bygge än bara en ritning. Den informationen finns sällan på Stockholmskällan och måste sökas efter på exempelvis Stadsarkivet. Då är det bra att känna till ritningsnummer och tidpunkt för att kunna fortsatta sökningen i ärendet.
En kopia av bygglovshandlingen (ritningar och dokument) skulle uppvisas för stadsarkitekten, som därefter godkände eller krävde ändringar. Ofta skrevs ett godkännande av stadsarkitekten direkt på ritningen. Krav på ändringar i konstruktionen skrevs och markerades också till en början på själva ritningen.
Om bygglovsansökan gäller förändringar i ett hus är de delar som ska byggas markerade på ritningen, ofta med rött. Se exempelvis bygglovsritningen till en påbyygnad i kvarteret Memnon. Ibland kan också rummen beskrivas i huset med vilken funktion de har haft.
Den största delen av ritningarna i Stockholmskällan kommer från den organisation som idag kallas Stockholms stadsbyggnadskontor. Det har ansvarat både för hur Stockholm ska se ut och planeras sedan 1600-talet. Stadsbyggnadskontoret har också kontrollerat hur och var byggnader får uppföras i staden. Bygglovshandlingarna är överlämnade till Stadsarkivet till och med 1978, därefter finns det kvar på Stadsbyggnadskontoret.
