Arbeta med historiebruk

Historia är vår tids berättelse om dåtiden. Historia och våra olika föreställningar om vad historien är för något, finns hela tiden runt omkring oss. Beroende på vilka händelser, företeelser och personer vi väljer att berätta om, blir historien olika.

Historiebruk – om hur vi använder historia

Vi använder historia hela tiden, i olika sammanhang och med olika syften. Många gatunamn har historiska kopplingar, i reklam kan historia ladda en produkt med trovärdighet och filmer som bygger på verkliga händelser drar stor publik. I skolans läroböcker finns historien och på internet paketeras och sprids historiska berättelser på olika plattformar. Hur och varför historia används kallas för historiebruk.

Historiebruk är en berättelse på två olika tidsnivåer

1. Den historiska nivån: tiden för händelsen, personen, företeelsen eller processen som används i historiebruket.
   Exempel: Drottning Kristina abdikerar 1654.
   
   
2. Den samtida nivån: tiden då samma historiska innehåll används i något sammanhang.
   Exempel: Hollywood-filmen Queen Christina med Greta Garbo i huvudrollen, från 1933. 

Historia kan användas i olika syften

Historia kan till exempel användas för att:

1. ge legitimitet till påståenden,
2. skapa gemenskap i en grupp,
3. lära ut något till andra, eller
4. sälja saker.

Olika former av historia kan användas

Historien som används i historiebruk kan till exempel vara:

1. händelser
2. personer
3. berättelser
4. historiska bilder
5. symboler
6. typsnitt

Vissa delar av historien är så kända att nästan alla känner till det, som Heliga Birgitta, Gustav Vasa eller den svenska nationalsymbolen Tre kronor. Då kan historiebruket anspela på historien utan att förklara eller beskriva vad det är.

• Under kampen för kvinnlig rösträtt användes Heliga Birgitta som en symbol, en stark och driftig kvinna som påverkade makthavare under 1300-talet.
• "ät Wasaknäckebröd - de' ger råg i ryggen" skrivet på 1900-talet i frakturstil som användes på 1500-talet, leker med tanken att Gustav Vasa kanske åt rågbröd innan han åkte skidor på flykt från dansken och sedan ledde upproret som slutade med att Sverige valde sin egen kung.
• Tre kronor är en symbol för landet Sverige sedan medeltiden, och när det används på en förpackning kopplar det ihop produkten med nationen och landets historia.

Om historiebruket går ut på att uppmärksamma historia som färre känner till, kan det ibland behövas förklaringar för att förstå hur det historiska tidsplanet hänger ihop med samtiden.

När stadsdelen Fruängen byggdes på 1950-talet valde Stockholms stad att namnge många av gatorna och torgen efter samhällsengagerade svenska kvinnor, däribland många konstnärer, författare och journalister.

• Anita Dahlbergs och Christina Duvanders bok från 2017 berättar om kvinnorna som gett namn till många av gatorna och torgen i Fruängen, bland annat:
• Karolina Widerström,Sveriges första kvinnliga läkare och engagerad i kampen för kvinnors rösträtt, och
• Elin Wägner, författare och journalist som också kämpade för fred och kvinnors medborgerliga rättigheter under 1900-talet.

Hur gör vi en historiebruksundersökning?

För att undersöka historiebruk behöver vi något undersöka – ett studieobjekt – som på något sätt tar upp historia. Det kan vara en lärobok i historia, en staty, ett dataspel, en film, en utställning eller något liknande.

Historiebruk kan delas in i ett antal olika kategorier utifrån vilket syfte som användandet har. Det handlar inte om ifall historia används på ”rätt” sätt, utan att få syn på hur det används och fråga sig om användningen är tänkt att fylla någon viss funktion.

Frågor att ställa till sitt studieobjekt är exempelvis:

• Vilken historisk händelse/person handlar studieobjektet om?
• Vad sägs om den historiska händelsen/personen? Hur stämmer det överens med andra källor om samma händelse/person? Är det en förskönad bild, en förvrängd eller tillrättalagd version av historien?
• Hur och till vad används det den historiska händelsen/personen? Vad är syftet med historiebruket? Vilka olika slags historiebruk är studieobjektet exempel på? Hur hade det kunnat användas annorlunda?
• Vad har detta historiebruk för betydelse för oss idag?

Klas-Göran Karlsson, professor i historia, har gjort en kategorisering av olika sorters historiebruk. Flera olika historiebruk kan förekomma samtidigt. Uppdelningen kan vara ett stöd för dig som är lärare att formulera frågor till eleverna om syftet med olika historiebruk, men det behöver inte ses som ett facit.

Vetenskapligt historiebruk

Forskare som arbetar med historia ägnar sig åt det som kallas vetenskapligt historiebruk. Dessa söker och använder historiska artefakter eller källor som de granskar och tolkar för att ge en så korrekt bild av vad som verkligen har hänt. Syftet med det vetenskapliga historiebruket är att fastställa historia och att granska, ifrågasätta och omtolka tidigare accepterad historia.

Existentiellt historiebruk

I de fall historia används för att stärka en identitet, till exempel nationalitet eller etnicitet (en existens) kallas historieanvändandet för existentiellt historiebruk. Genom att lyfta fram historiska händelser eller förhållanden kan användandet stärka gemensamma uppfattningar eller dölja händelser. Det kan ses som både positivt och negativt, eftersom det kan användas både för att exkludera och inkludera människor i en gemenskap. Syftet kan exempelvis vara att svetsa samman människor kring en gemensam identitet.

Moraliskt historiebruk

Moraliskt historiebruk lyfter fram orättvisor som begåtts mot olika grupper i historisk tid. Syftet är att ifrågasätta vissa, ibland gällande perspektiv på historia för att återupprätta en enskild individ eller grupper av människor. Syftet kan också vara att kritisera den som har makten i ett samhälle och vad hen gjort under historisk tid.

Politiskt-pedagogiskt historiebruk

Det politisk-pedagogiska historiebruket handlar om att jämföra historiska händelser med nutiden. Exempelvis för att legitimera eller kritisera beslut. Jämförelser av detta slag kan också användas i pedagogiskt eller undervisande syfte. Vilket går ut på att vi ska lära oss att fatta beslut utifrån historiskt liknande situationer som vi befinner oss i nu. Det typiska för politisk-pedagogiskt historiebruk är att likheterna mellan historia och nutid överbetonas, och man fäster inte så stor vikt vid skillnaderna.

Ideologiskt historiebruk

När olika politiska grupperingar använder historia kan detta kallas ideologiskt historiebruk. Historieanvändandet går då ut på att legitimera den egna politiska uppfattningen. Ideologiskt historiebruk är därför väldigt vanligt förekommande i diktaturer eller länder där ett, eller ett fåtal, partier styr. Det kan även fungera motsatt då grupper som vill ta över makten använder historia för att visa på varför de är ett bättre alternativ än de som styr. Ideologiskt historiebruk baserar sig inte i första hand på vad som historiskt sant utan istället vad som passar den egna politiska uppfattningen.

Icke-bruk

Det finns även de som avsiktligt låter bli att använda historia trots att det faktiskt kan vara rimligt att göra det. Exempelvis när en viss historia kan skada det egna intresset. Syftet med ett icke-bruk av historia blir därför mycket snarlikt det ideologiska historiebruket.

Ekonomiskt/kommersiellt historiebruk

Nästan alla människor stöter på historia när de ser på TV och film eller spelar dataspel. Vissa platser och städer använder också historia för att exempelvis locka dit turister och sälja souvenirer. De som använder historia med syfte att tjäna pengar håller på med kommersiellt historiebruk. De vill helt enkelt tjäna pengar på sitt historieanvändande.

Referenser

Klas-Göran Karlsson, ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys” i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken (Studentlitteratur 2004).