Lektionsförslag i historia för gymnasiet

Ett föremål berättar om kolonialismen

Genom att betrakta historien om kolonialismen i Kongo utifrån flera olika källor erbjuder detta lektionsupplägg en studie i makro- och mikrohistoria samt arbete med källor och källkritik. Vad berättar föremål, texter, bilder och filmer och hur skiljer sig exempelvis missionärens, officerarens eller sjökaptenens historier åt?

Till dig som är lärare

Lektionsförslag i historia, gymnasiet

I den här uppgiften tränar eleverna:

  • Källor och källkritik
  • Historisk referensram
  • Teorier och begrepp

Lärarhandledning

Det här lektionsförslaget är framtaget i samarbete med Världskulturmuseerna och utgår från utställningen Magasinet - en etnografisk skattkammare på Etnografiska museet i Stockholm.

Syftet med denna övning är att låta eleverna möta originalkällor och andrahandskällor och utifrån dem söka kunskap om kolonialism och imperialism. Övningen tränar också eleverna i att se relation mellan mikrohistoria och makrohistoria. Hur kan man koppla enskilda mindre händelser eller enskilda personer till större samhällsstrukturer? Uppgiften tränar också eleven i källkritiska resonemang. Uppgiften kan genomföras i grupper eller enskilt. 

Det är en fördel om eleverna är bekanta med begreppen kolonialism och imperialism och grundläggande delar av dess historia. Till den här uppgiften hör också en kortfattad introduktion till dem. 

Om uppgiften

Källorna som ingår i uppgiften ingår i Etnografiska museets samlingar. Den mikrohistoriska uppgiften utgår från tre föremål från Kongo. Föremålen har kommit till Sverige genom tre svenskar, missionären Ruth Walfridsson, löjtnanten Axel Svinhufvud och sjökaptenen Ludvig Selander

En elev eller grupp av elever arbetar med ett av de tre föremålen. Eleverna studerar materialet, och resonerar om vad de berättar om kolonialism och imperialism i Kongo utifrån tillhörande frågor. Som avslutning redovisar elever eller grupper sina resultat och jämför likheter eller skillnader och diskuterar hur de enskilda berättelserna ingår i ett större sammanhang. Under lärares ledning knyts mikrohistoriskt källmaterial samman med den makrohistoriska historieskrivningen.

Eleverna behöver känna till centrala begrepp och den europeiska kolonialismens och imperialismens historia i Afrika och på andra kontinenter. 

Förslag på arbetsgång

  1. Gå igenom begreppsförsklaring och bakgrundsinformation om kolonialism och imperialism i Afrika och Kongo.
  2. Introducera Etnografiska museet och de delar av samlingarna som ingår i utställningen Magasinet - en etnografisk skattkammare
  3. Fördela de tre uppgifterna bland eleverna
  4. Gemensam sammanfattning där eleverna delar med sig av slutsatser och resonemang om sina respektive föremål, och hur enskilda delar i historien förhåller sig till helheten.

Till dig som är elev

Du ska få studera ett föremål från Kongo, titta på fotografier och se en kort videofilm eller läsa en text i den här uppgiften och resonera om tre saker:

  • vad föremålet kan berätta om tiden, platsen och sammanhanget det skapades i
  • vad föremålet kan berätta om kolonialismen och imperialismen
  • vems version av historien de olika källorna berättar.

Det historiska källmaterialet du använder i den här uppgiften kommer ifrån Kongo och finns på Etnografiska museet i Stockholm. Det ingår i finns en utställning som heter Magasinet – en etnografisk skattkammare. I utställningen finns över 7000 föremål från hela världen.

Föremål 1: Knyte

  1. Titta på filmen där Ruth Walfridssons text blir uppläst. Fundera:
    • Vem är avsändare till det som sägs?
    • Vem tror du att Ruth skrev till, vem skulle läsa texten?
    • Är den här källan tendentiös? 
      Det vill säga, hade författaren ett mål med texten, en övertygelse om något eller intresse av att framställa händelser på ett särskilt sätt - eller är författaren helt saklig och neutral?
  2. Undersök bilderna av knytet.
    • Vad är ert föremål för något och vad har det använts till?
    • Vad föreställer de andra fotografierna? Hur kan bilderna kopplas till föremålet?
    • Från vilket land och vilken tid kommer föremålet?
    • Vem har samlat in föremålet och varför? Vad gjorde denna person i kolonialismens Afrika?
  3. Vad berättar Ruth Walfridsson i filmen om det här föremålet, om  människorna hon möter och deras religion och världsbild?
    • Varför tror du att han har den synen?
    • Hur kan det som sägs kopplas till föremålet?
  4. Föremålet och Ruth Walfridssons text är två källmaterial som berättar något om enskilda människor och en specifik plats i historien - det som kallas för mikrohistoria.  
    • Hur kan denna mikrohistoria kopplas till makrohistorien - om hur europeisk kolonialism och imperialism såg ut i Afrika, om idéer, tanker och strukturer bakom dem?

Föremål 2: Kniv

  1. Läs levnadsbeskrivningen om Axel Svinhufvud:
    • Vem är avsändare till det som sägs?
    • Vem tror du att författaren skrev till, vem skulle läsa texten?
    • Är den här källan tendentiös? 
      Det vill säga, hade författaren ett mål med texten, en övertygelse om något eller intresse av att framställa händelser på ett särskilt sätt - eller är författaren helt saklig och neutral?
    • När är källan tillkommen? Skrevs den vid tiden för det texten handlar om, eller i efterhand?
  2. Undersök bilderna av kniven.
    • Vad är ert föremål för något och vad har det använts till?
    • Vad föreställer de andra fotografierna? Hur kan bilderna kopplas till föremålet?
    • Från vilket land och vilken tid kommer föremålet?
    • Vem har samlat in föremålet och varför? Vad gjorde denna person i kolonialismens Afrika?
  3. Vad berättar Axel Svinhufvud om det här föremålet i levnadsbeskrivningen, om  människorna han möter, deras kultur och sätt att leva?
    • Varför tror du att han har den synen?
    • Hur kan det som sägs kopplas till föremålet?
  4. Föremålet och texten om Axel Svinhufvud är två källmaterial som berättar något om enskilda människor och en specifik plats i historien - det som kallas för mikrohistoria.  
    • Hur kan denna mikrohistoria kopplas till makrohistorien - om hur europeisk kolonialism och imperialism såg ut i Afrika, om idéer, tanker och strukturer bakom dem?

Föremål 3: Halsband

  1. Läs donationsbrevet från Ludvig Selander:
    • Vem är avsändare till det som sägs?
    • Vem tror du att författaren skrev till, vem skulle läsa texten?
    • Är den här källan tendentiös? 
      Det vill säga, hade författaren ett mål med texten, en övertygelse om något eller intresse av att framställa händelser på ett särskilt sätt - eller är författaren helt saklig och neutral?
    • När är källan tillkommen? Skrevs den vid tiden för det texten handlar om, eller i efterhand?
  2. Undersök bilderna av halsbandet.
    • Vad är ert föremål för något och vad har det använts till?
    • Vad föreställer de andra fotografierna? Hur kan bilderna kopplas till föremålet?
    • Från vilket land och vilken tid kommer föremålet?
    • Vem har samlat in föremålet och varför? Vad gjorde denna person i kolonialismens Afrika?
  3. Vad berättar Ludvig Selander om det här föremålet i donationsbrevet, om  människorna han möter, deras kultur och sätt att leva?
    • Varför tror du att han har den synen?
    • Hur kan det som sägs kopplas till föremålet?
  4. Föremålet och brevet från Ludvig Selander är två källmaterial som berättar något om enskilda människor och en specifik plats i historien - det som kallas för mikrohistoria.  
    • Hur kan denna mikrohistoria kopplas till makrohistorien - om hur europeisk kolonialism och imperialism såg ut i Afrika, om idéer, tanker och strukturer bakom dem?

Använd Personakt för Ludvig Selander och titta på kolonialmaktens karta över Congo Belge och källmaterialet nedan för att lösa uppgiften.

Personakt Ludvig Selander.jpg Karta över Kongo.jpg

Källmaterial till Föremål 3: Halsband

Ludvig Selanders donationsbrev

Ludvig Selanders donationsbrev

Halsband från Kongofristaten

Halsband från Kongofristaten

Ångbåt/flodångare på Kongofloden

Ångbåt/flodångare på Kongofloden

Utsikt över Kongofloden

Utsikt över Kongofloden