Handmålad karta som visar gator och landskap

Staden växer!

Ända sedan det började bo människor i Stockholm har staden vuxit och blivit större. I temat Staden växer kan du läsa om hur Stockholm har vuxit som årsringarna på ett träd. (Bild: Karta över Stockholm 1642, Stadsarkivet)

Under medeltiden och på 1500-talet var Stockholm mycket mindre än idag. Dåtidens stockholmare bodde bara i dagens Gamla stan och på de delar av Norrmalm och Södermalm som var allra närmast. Stockholm hade så få invånare att alla fick plats på den lilla ytan. Sedan dess har stadsdelarna blivit många fler. Olika stadsdelar har blivit till under olika tider. Människorna som har byggt områdena har haft olika idéer och drömmar. Det gör att olika delar av staden ser olika ut. På kartan överst på sidan kan du se att delar av Norrmalm och Södermalm hade börjat bebyggas år 1642 när den ritades. Men fortfarande är det mesta av nuvarande Stockholm rena landsbygden.

Målning av hus och kyrkor

Artikeln Stockholms äldsta historia berättar om stadens historia före 1500-talet.

Rivna kloster och nya murar

Under 1500-talet förändrades Stockholms utseende. När reformationen genomfördes blev den svenska kyrkan protestantisk. Då revs många katolska kloster och kapell.

Kung Gustav Vasa ville göra Stockholms försvar starkare. De gamla murarna kring nuvarande Gamla stan förstärktes och förlängdes. Ett kanontorn byggdes vid Söderström, där Slussen ligger idag. Där anlades också en vallgrav. Teglet från de rivna klostren återanvändes till försvarsbyggnaderna.

Mot slutet av 1500-talet började Stockholm renoveras och dekoreras. På borgen Tre Kronors högsta torn placerades tre gyllene kronor och stadsportarna fick spiror. Nya kyrkor byggdes där katolska kloster och kapell tidigare hade stått. Till exempel började Klara kyrka och Jakobs kyrka byggas då.

Utvalt källmaterial om 1500-talets ombyggnader

Svartbrödraklostrets källare

Svartbrödraklostrets källare

Stockholms stadsmur

Stockholms stadsmur

Vapensten från Söderport

Vapensten från Söderport

Vädersolstavlan - en bild av Stockholm år 1535

Vädersolstavlan - en bild av Stockholm år 1535

Stockholm lämnar Gamla stan - och får en stadsplan

Under medeltiden växte Stockholm ur Gamla stan. Stockholmarna började bygga hus och gator på de delar av Södermalm och Norrmalm som låg allra närmast det äldsta Stockholm. På 1600-talet fortsatte staden att växa längre ut över stora delar av malmarna. Stockholms gränser gick i utkanten av av malmarna, vid tullarna. På Södermalm ligger Skanstull och Hornstull, och på Norrmalm hittar vi Norrtull och Roslagstull. Idag kallar vi den gränsen för Stockholms innerstad.

De nya gatorna byggdes efter en stadsplan. Stadsplanen är en ritning som visar hur gatorna ska gå. På kartan över Stockholm från 1642 går det att se hur de nya kvarteren på Norrmalm liknar ett rutnät. På Södermalm är kvarteren inte reglerade på kartan. Där är gatorna fortfarande ganska krokiga och kvarteren har många olika former. Under 1600-talet revs nästan alla de krokiga gatorna och istället byggde Stockholm nya, rakare vägar. På några stället blev de gamla gatorna kvar, till exempel Urvädersgränd, Klevgränd och Mariagränd.

Karta över hela Stockholm, troligen ritad 1642.

Karta över hela Stockholm, troligen ritad 1642.

I Kungliga bibliotekets arkiv samlingar finns den här lilla kartan bevarad. Den är 35 centimeter hög och 57 centimeter bred. Hans Hansson studerade kartan 1953 och hans b…

 

Rivningarna i Klarakvarteren

För 70 år sedan såg det centrala Stockholm helt annorlunda ut. Staden förändrades i samband med den så kallade Normalmsregleringen som inleddes på 1950-talet. Många äldre byggnader revs och nya moderna byggdes. De gamla Klarakvarteren där många journalister, författare och konstnärer arbetat ersattes av Stockholm city, en stadsdel fylld av banker, kontor och affärer.

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

När Normalmsregleringen och byggandet av tunnelbanenätet påbörjats presenterades planerna som skulle bli Sergels torg. Idén hade funnits sen 1920-talet men först på 50-talet tog projektet fart på allvar. 1967 var Sergels torg klart och sju år senare invigdes Kulturhuset.

Från början var det tänkt att torget skulle heta Sveaplatsen. Men namnberedningen, som föreslår namn på nya platser i Stockholm, tyckte att det skulle heta Malmtorget istället. Till slut bestämde politikerna att torget skulle heta Sergels torg, ett förslag som kommit från poeten och sångaren Evert Taube.