Handmålad karta som visar gator och landskap

Staden växer!

Ända sedan det började bo människor i Stockholm har staden vuxit och blivit större. I temat Staden växer kan du läsa om hur Stockholm har vuxit som årsringarna på ett träd. (Bild: Karta över Stockholm 1642, Stadsarkivet)

Under medeltiden och på 1500-talet var Stockholm mycket mindre än idag. Dåtidens stockholmare bodde bara i dagens Gamla stan och på de delar av Norrmalm och Södermalm som var allra närmast. Stockholm hade så få invånare att alla fick plats på den lilla ytan. Sedan dess har stadsdelarna blivit många fler. Olika stadsdelar har blivit till under olika tider. Människorna som har byggt områdena har haft olika idéer och drömmar. Det gör att olika delar av staden ser olika ut. På kartan överst på sidan kan du se att delar av Norrmalm och Södermalm hade börjat bebyggas år 1642 när den ritades. Men fotfarande är det mesta av nuvarande Stockholm rena landsbygden.

Målning av hus och kyrkor

Läs mer om Stockholms äldsta historia

Stockholm lämnar Gamla stan - och får en stadsplan

Under medeltiden växte Stockholm ur Gamla stan. Stockholmarna började bygga hus och gator på de delar av Södermalm och Norrmalm som låg allra närmast det äldsta Stockholm. På 1600-talet fortsatte staden att växa längre ut över stora delar av malmarna. Stockholms gränser gick i utkanten av av malmarna, vid tullarna. På Södermalm ligger Skanstull och Hornstull, och på Norrmalm hittar vi Norrtull och Roslagstull. Idag kallar vi den gränsen för Stockholms innerstad.

De nya gatorna byggdes efter en stadsplan. Stadsplanen är en ritning som visar hur gatorna ska gå. På kartan över Stockholm från 1642 går det att se hur de nya kvarteren på Norrmalm liknar ett rutnät. På Södermalm är kvarteren inte reglerade på kartan. Där är gatorna fortfarande ganska krokiga och kvarteren har många olika former. Under 1600-talet revs nästan alla de krokiga gatorna och istället byggde Stockholm nya, rakare vägar. På några stället blev de gamla gatorna kvar, till exempel Urvädersgränd, Klevgränd och Mariagränd.

Karta över hela Stockholm, troligen ritad 1642.

Karta över hela Stockholm, troligen ritad 1642.

I Kungliga bibliotekets arkiv samlingar finns den här lilla kartan bevarad. Den är 35 centimeter hög och 57 centimeter bred. Hans Hansson studerade kartan 1953 och hans b…

Stockholm bygger fabriker

Mellan 1850 och 1900 mer än tredubblades Stockholms befolkning, från drygt 90 000 till ungefär 300 000 personer. Många flyttade till Stockholm från landsbygden för att söka jobb. I staden gick det att få jobb inom industrin, som tjänstefolk, kontorist eller butiksbiträde. Under industrialiseringens tid försvann många arbetstillfällen på landsbygden när maskiner tar över arbetsuppgifter i jordbruket som tidigare hade gjorts för hand.

Arbetarna i 1800-talets fabriker tillverkade varor och produkter på löpande band. I Stockholm fanns fabriker som tillverkade allt från öl, hattar och skor till tunga maskiner och sprängmedel. Tillverkningen var uppdelad på olika arbetsmoment och de anställda var ofta specialister på en enda uppgift.

Wiklunds Velocipeder. Interiör från ramsalen

Wiklunds Velocipeder. Interiör från ramsalen

Fotografi ur tryckt cykelkatalog (priskurant) från 1901. Fotografiet föreställer anställda arbetare i cykelfabriken som monterar cyklarna.

Mycket av arbetet var mekaniskt och de hade maskiner till hjälp. Det var vanligt att fabrikernas maskiner drevs med kol och ånga. Många fabriksbyggnader hade stora fönster för att släppa in dagsljus. Senare blev det vanligt med lampor och elektriskt ljus.

A.B. Levins Strå- och Filthattsfabrik vid Hantverkargatan 29 på Kungsholmen

A.B. Levins Strå- och Filthattsfabrik vid Hantverkargatan 29 på Kungsholmen

Många fabriker, verkstäder och industrier i Stockholm byggdes längs stränder och nära vattnet. Det var bland annat för att göra det lättare att transportera material och färdiga varor med båt. Bolinders Mekaniska Verkstäder låg till exempel intill Klara sjö på Kungsholmen och Barnängens tvål- och parfymtillverkning låg på Södermalm, nära det som är Södra Hammarbyhamnen idag.

Alfred Nobels dynamitfabrik låg till en början på Södermalm men 1865 flyttade den till Vinterviken. Eftersom tillverkningen av sprängmedel var farlig byggdes den nya fabriken längre bort från staden och det som då var tätbebyggt område.

Alfred Nobel och Nitroglycerinaktiebolaget

Alfred Nobel och Nitroglycerinaktiebolaget

Denna lilla reklambroschyr gör reklam för så kallad extra dynamit . Den nitroglycerin som hade använts innan var i flytande form och inte utan farliga nackdelar. Extra dynamit…

Fabrikerna finns kvar - fast de är borta

Vi kan fortfarande se spåren efter många av industrialismens fabriker i Stockholm. Till exempel Münchenbryggeriet på Söder Mälarstrand och Bolinders mekaniska verkstäder som låg på Kungsholmen. Münchenbryggeriet står kvar, men i lokalerna finns inte längre något bryggeri. Verkstäderna på Kungsholmen är borta, men gatan där de låg heter numera Bolinders plan. I Hammarby Sjöstad ligger ett område med före detta fabriksbyggnader som heter Luma. Luma var från början ett företag som tillverkade glödlampor just där. Och vi kan fortfarande handla stearinljus som heter Liljeholmens. Deras fabrik ligger inte kvar i Liljeholmen längre, men de har behållit namnet ändå. 

Utvalt källmaterial om Stockholms fabriker

Interiör av verkstad på J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Interiör av verkstad på J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Luma glödlampsfabrik

Luma glödlampsfabrik

Vinterviken när den var som mest explosiv

Vinterviken när den var som mest explosiv

Barnängens Tekniska Fabriker. Interiör, tvålpressning

Barnängens Tekniska Fabriker. Interiör, tvålpressning

Interiör från Barnängens Tekniska Fabriker

Interiör från Barnängens Tekniska Fabriker

Reimersholme. Vin & spritcentralen. Tillverkning av trälådor

Reimersholme. Vin & spritcentralen. Tillverkning av trälådor

Ljusstöpning vid Liljeholmens stearinfabrik

Ljusstöpning vid Liljeholmens stearinfabrik

Kvinnor tillverkar folkgasmasker

Kvinnor tillverkar folkgasmasker

Ventilångmaskin (egen produkt), installerad i den egna ångpannecentralen. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Ventilångmaskin (egen produkt), installerad i den egna ångpannecentralen. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Journalfilm om Hellgrens tobaksfabrik 1913

Journalfilm om Hellgrens tobaksfabrik 1913

Pryssgränd 10 B, 2 tr ned. Kättingverkstad

Pryssgränd 10 B, 2 tr ned. Kättingverkstad

Sweden, 1900s, Bolinder´s Mechan. Works. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Sweden, 1900s, Bolinder´s Mechan. Works. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Stockholms Skofabrik. Exteriör av fabriken.

Stockholms Skofabrik. Exteriör av fabriken.

Utsikt från Lilla Blecktornet åt öster mot Barnängens fabrik

Utsikt från Lilla Blecktornet åt öster mot Barnängens fabrik

Utsikt från Bondegatan över Barnängen

Utsikt från Bondegatan över Barnängen

Atlas och Rörstrands fabriker sedda från Kungsholmssidan

Atlas och Rörstrands fabriker sedda från Kungsholmssidan

AB Lux fabrik på Lilla Essingen

AB Lux fabrik på Lilla Essingen

Inedals fabriker i kvarteret Roddaren sedda mot väster

Inedals fabriker i kvarteret Roddaren sedda mot väster

Motiv från Klara Sjö. I bakgrunden Bolinders fabriker

Motiv från Klara Sjö. I bakgrunden Bolinders fabriker

Klara sjö från Stadshusbron med serafimerstranden till vänster och Bolinders fabriker i bakgrunden,

Klara sjö från Stadshusbron med serafimerstranden till vänster och Bolinders fabriker i bakgrunden,

Vy över Bolinders verkstäder mot sydost, från Kungsklippan. Längst t.h. i fonden Stadshusets torn

Vy över Bolinders verkstäder mot sydost, från Kungsklippan. Längst t.h. i fonden Stadshusets torn

Utsikt över Hammarby sjö mot Liljeholmens fabriker och Klippan med kvarnen

Utsikt över Hammarby sjö mot Liljeholmens fabriker och Klippan med kvarnen

Exteriör av vattenfabriken Nordstjernans nya byggnad. Birger Jarlsgatan 120

Exteriör av vattenfabriken Nordstjernans nya byggnad. Birger Jarlsgatan 120

Scheelegatan 18. Rügheimer & Beckers stråhattfabrik, exteriör

Scheelegatan 18. Rügheimer & Beckers stråhattfabrik, exteriör

Kungsholmen från Riddarfjärden

Kungsholmen från Riddarfjärden

Separators fabriksområde från öster

Separators fabriksområde från öster

Separators fabriksområde. Vy från spårområdet vid Barnhusstranden

Separators fabriksområde. Vy från spårområdet vid Barnhusstranden

Separators fabriksområde. Kolgården

Separators fabriksområde. Kolgården

Lilla Essingen. Primusverket, Primusverkstäderna. västerut med Alvik i fonden

Lilla Essingen. Primusverket, Primusverkstäderna. västerut med Alvik i fonden

Kv. Sockerbruket, Tanto Sockerbruk, sett från Årstabron. Nu Tantogatan 73, kv. Kulltorp

Kv. Sockerbruket, Tanto Sockerbruk, sett från Årstabron. Nu Tantogatan 73, kv. Kulltorp

Primus verkstad vid Essingen - Stockholm 1913

Primus verkstad vid Essingen - Stockholm 1913

Utsikt från Danviksbergen västerut utmed Saltsjöbanan: Liljeholmens stearinfabrik, Danvikstull och Fåfängan

Utsikt från Danviksbergen västerut utmed Saltsjöbanan: Liljeholmens stearinfabrik, Danvikstull och Fåfängan

Rörstrands porslins-fabrik.

Rörstrands porslins-fabrik.

Lista över barn som inte besökt aftonskolan

Lista över barn som inte besökt aftonskolan

Manufakturer i Stockholm år 1740 / Irene Sigurdsson

Manufakturer i Stockholm år 1740 / Irene Sigurdsson

Motion om att flytta benmjölsfabrik från Traneberg - stadsfullmäktige 1934

Motion om att flytta benmjölsfabrik från Traneberg - stadsfullmäktige 1934

Järnvägen kommer till Stockholm

Järnvägen betydde mycket för transporter och resor i Sverige. Med tåg kunde det gå snabbare att ta sig mellan olika delar av landet, jämfört med häst och vagn, båt eller till fots. Nu kunde både råvaror och färdiga produkter forslas på järnväg. Under 1850-talet började vi att bygga järnvägar i Sverige. Stockholms första järnväg blev färdig 1859. Den gick till Katrineholm. 1862 byggdes järnvägen vidare, hela vägen till Göteborg. Fyra år senare kunde stockholmarna åka tåg till Uppsala och vidare norrut också.

Olika järnvägsstationer för olika tåg

Stockholms första järnvägsstation låg på Södermalm, vid Medborgarplatsen. Fram till 1940 hette torget Södra Bantorget, eftersom det låg precis intill tågbanan. Alla tåg som kom söderifrån eller från Göteborg stannade där. Där slutade nämligen järnvägen. Tågen som gick till Uppsala och vidare norrut gick från Stockholms Norra station som låg vid Norra Bantorget. 1871 byggdes järnvägarna ihop så att de möttes på den nybyggda centralstationen.

På 1880-talet byggdes också Stockholms Östra station. Därifrån går fortfarande tågen på Roslagsbanan, österut. Det har också funnits särskilda godsstationer för att transportera varor från industrier och fabriker, bland annat i Liljeholmen och vid Norra station.

Rivningarna i Klarakvarteren

För 70 år sedan såg det centrala Stockholm helt annorlunda ut. Staden förändrades i samband med den så kallade Normalmsregleringen som inleddes på 1950-talet. Många äldre byggnader revs och nya moderna byggdes. De gamla Klarakvarteren där många journalister, författare och konstnärer arbetat ersattes av Stockholm city, en stadsdel fylld av banker, kontor och affärer.

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

När Normalmsregleringen och byggandet av tunnelbanenätet påbörjats presenterades planerna som skulle bli Sergels torg. Idén hade funnits sen 1920-talet men först på 50-talet tog projektet fart på allvar. 1967 var Sergels torg klart och sju år senare invigdes Kulturhuset.

Från början var det tänkt att torget skulle heta Sveaplatsen. Men namnberedningen, som föreslår namn på nya platser i Stockholm, tyckte att det skulle heta Malmtorget istället. Till slut bestämde politikerna att torget skulle heta Sergels torg, ett förslag som kommit från poeten och sångaren Evert Taube.