Stadshusets chefarkitekt Ragnar Östberg skissade på flera olika krön till Stadshusets stora torn. Den här ritningen är osignerad och odaterad, men har troligen utförts kring februari 1919. Förslaget är ganska likt det färdigbyggda tornkrönet. Vid en närmare jämförelse framträder dock flera skillnader.
Tornavslutningen är utformad som ett öppet klocktorn – precis som i verkligheten – men krönet är smalare på ritningen och pelaranordningen som bär taket ersattes av kolonner. Den lökformade takkupolen ser rundare ut än med den kupol som monterades.
I tornkrönets nedre del finns små spiror, som kom att prydas av stjärnor. På ritningen är spirorna istället utsmyckade med trumpetblåsande änglar. De fyra helgonskulpturerna av Sankt Erik, Sankta Maria Magdalena, Sankta Klara och Sankt Nicolaus flyttades senare ut och placerade rakt ovanför skyddsräcket
Förslaget är ritat i tusch och blyerts på ett genomskinligt papper, som gått sönder utmed kanterna. Några penseldrag i glänsande guldfärg avslöjar att delar av krönet ska förgyllas. Än idag glittrar ett tunt lager guld på Stora tornets takhuv, lökkupolen, spiran med Tre kronor och småspirornas stjärnor. Förgyllaren Paul Magnusson utförde uppdraget 1920-1921.
Liknande ritningar från februari 1919
Under ”Mer i Stockholmskällan” finns en serie ritningar som visar samma förslag till tornkrön. De ritningarna togs fram vid Stadshusets ritkontor och är daterade i februari 1919.
