Hösten 1894 hade Brännkyrka kommunalnämnd förbjudit butiksinnehavaren Christina Lovisa Hammarström att sälja öl i sin butik vid Årsta äng. Med den här skrivelsen till Länsstyrelsen överklagar fru Hammarström kommunalnämndens beslut.
Texten renskriven:
Till Konungens Befallningshafvande i Stockholms län.
Öfver Bränkyrka Kommunalnämnds enligt bifogade protokollsutdrag den 23dje innevarande månad fattade beslut, hvarigenom undertecknad förbjudits all rätt att vidare hålla öl till salu i min handelslokal, får jag härigenom vördsamt anföra besvär, med yrkande om den sålunda öfverklagade åtgärdens upphäfvande på följande grunder:
Kommunalstyrelsen synes fota sitt åtgörande på en till densamma inkommen angifvelseskrift, hvari mig tillvitas att hafva medelst oloflig utskänkning af maltdrycker främjat osedlighet och hvarjehanda oordningar inom samhället. Berörda angifvelse synes vara utgången från ett här befintligt kotteri och några personer, hvilka med religionen på läpparne icke kunna någonting fördraga, utan häckla i tid och otid om allt bestående som icke är dem till lags.
Att angifvelsen i fråga saknar hvarje tillstymmelse af befogenhet, det täcktes Konungens Befallningshafvande inhämta af likaledes närlagda skriftliga opinionsyttring från en mängd till mig närboende grannar, hvilkas tillförlitlighet torde vara höjd öfver allt tvifvel och hvaraf framgår att angifvelsen tillkommit af allt annat än ädelt motiv. Flera af de å listan intecknade intyga, som det synes, att de kännt mig under många års lopp och vitsorda alltigenom ej allenast min vandel, såsom hedrande, utan de betyga äfven att jag städse med noggranhet och omsorg utöfvat min handelsrörelse, och icke dervid bedrifvit någon lagstridig ölförsäljning, hvaraf osedlighet eller annor oordning kunnat uppstå på sätt mig blifvit utan reson påbördadt.
Det förekommer visserligen, på sätt i protokollet omförmäles, att jag står under tilltal för öfverträdelse af Kongl. Kungörelsen angående handel med maltdrycker den 2 juni 1893; men denna omständighet kan härvidlag så mycket mindre läggas mig till last, som det är högst problematiskt hvad utslag kan falla i sak, der Åklagaren stöder sig på en i flera delar otydlig Författning, som lemnar rum för olika tolkning. Utomdess är icke jag ensam stämd i denna rigtning, ty nästan alla socknens handlande stå under enahanda tilltal som jag, utom att ens underdomstol pröfvat dessa mål.
Jag innehar behörig rättighet till utöfvande af diversehandel här på platsen, och regelbundet fullgör jag mina förpliktelser till Kronan och Kommunen, i följd hvaraf jag anser sockenstyrelsens ingrepp, att på sätt som skett lägga händer i vägen för mitt näringsfång vara oberättigadt och böra undanrödjas, helst här tydligt skönjes att allenast ett kotteriintresse intrigerat.
Årstaäng den 31 oktober 1894.
Christina Lovisa Hammarström
född Lindholm.
På Hammarströms inlaga har Länsstyrelsen skrivit ned vilka åtgärder som ska vidtagas för att reda ut frågan:
Res[olution]
Kommuniceras länsmannen C. Arnheim, som har att med föreläggande af fjorton dagars tid och vite af fem kronor häröfver infordra förklaring från Kommunalnämnden i Bränkyrka socken och dervid med delgifningsbevis jemte eget yttrande och de kommunicerade handlingarne sedermera hit inkomma; åliggande det klagande att besvären här uttaga och dem länsmannen Arnheim tillställa samt hit ingifva bevis öfver tillställandet före den 10 nästa noember vid äfventyr att frågan om fastställelse af öfverklagade beslutet utan hinder och besvären företages till pröfning och afgörande. Stockholm i Landskansliet [svårtytt ord]
O H Themptander.
[svårläst signatur]
