Brev till Sven Hedin från Olof Lamm rörande judarnas situation i Tyskland, januari 1939
Text

När framtidsmöjligheten stängs - brev till Sven Hedin

"Ej heller behöver jag väl erinra om det helvete som barnen ha att genomgå i de skolor, dit de ännu äga tillträde? Om hur de utsättas för daglig skymf och misshandel av lärarna och de av dem upphetsade kamraterna? En för alla stackars icke-ariska ungar hemsk förberedelse till en hopplös framtid. Varför ge de sig icke iväg från Tyskland. Ja vart skola de taga vägen? Vilket land tar emot en flyktig tysk jude?"

Citatet kommer från ett brev till Sven Hedin, skrivet av Olof Herman Lamm. Lamm var en av dem som på 1930- och 40-talen engagerade sig i frågan kring judeförföljelserna och Sveriges möjligheter att ta emot judiska flyktingar. Lamm hade tidigare varit Sveriges generalkonsul i USA och hade goda kontakter så väl internationellt som i Sverige. Kontakter som han använde för att försöka få myndigheter i såväl Sverige som USA att vara mer generösa mot judiska flyktingar från Nazityskland.

En av de svenskar som var stor tyskvän och dessutom god vän med Adolf Hitler var upptäcksresanden och författaren Sven Hedin. Sven Hedin och Olof Herman Lamm kände varandra och Hedin hade bland annat hälsat på Lamm i USA.

När Hedin började skriva tyskvänliga artiklar i pressen startade en skriftlig dispyt mellan Lamm och Hedin, vilken ledde till vägs ände i deras vänskap.

I det här brevet från januari 1939, som sannolikt är starten på deras brevväxling om "judefrågan" kommenterar Lamm en nyligen utkommen tidningsartikel där Hedin har uttalat sin beundran för Nazityskland. I artikeln står det bland annat:

"Jag har studerat arbetstjänsten, och rest på de nya autostradorna och har sett ett Tyskland, där alla deltaga i arbetet för statens välfärd, ett land där alla arbeta för samma mål och där alla ha arbete. Det är det stora undret i dessa tider. 1932 var arbetslösheten i Tyskland uppe i en siffra på c:a 7 miljoner en tröstlöst hög siffra som inte lämnade plats för några framtidsförhoppningar. Nu är den nere på omkring en miljon - en sextioåttondel av landets befolkning. De som icke arbeta är endast asociala element, sjuka och gamla - d.v.s. två kategorier, en som inte vill och en som inte kan arbeta."

Lamm skriver då ett brev till Hedin där han ifrågasätter dennes uttalande samt även vädjar till honom att den tyskjudiska befolkningen ska få tillbaka sina rättigheter och sitt medborgarskap. Kanske hoppas Lamm att Hedin ska kunna samtala om frågan med Hitler.

Här nedan följer en del av brevet. Du kan läsa det i sin helhet i den bifogade Pdf:en.

"Käre vän.

I Aftonbladet för den 16 ds. (dennes) finner jag i en intervju med Dig, på tal om vad som gjorts i Tyskland för att bekämpa arbetslösheten även följande uttalande "De, som icke arbeta äro endast asociala element, sjuka och gamla...o.s.v." Jag vet ej om Dina ord riktigt återgivits i tidningen, men, om så är fallet, hoppas jag att Du ej tar illa upp, om jag tillåter mig att erinra om det i Tyskland av idag finnes en stor grupp arbetsföra och arbetsvilliga, som icke på något vis förtjäna beteckningen asocial, men vilka dock sakna arbete, ja t.o.m. sakna varje utsikt att någonsin erhålla arbete inom det egna landet. [...] Jag syftar, som Du nog förstår, på de s.k. icke-arierna, de tyska hel, halv och kvartsjudarna och jag tänker alldeles särskilt på de unga bland dem, för vilka varje framtidsmöjlighet nu är stängd. Jag behöver väl ej för Dig skildra den hopplösa ställning de befinna sig i, de som ej hållas inom koncentrationslägrens stängsel, eller som rent av under sin vistelse där, blivit fysiskt och psykiskt urståndsatta att fortsätta ett normalt liv? [...] Ej heller behöver jag väl erinra om det helvete som barnen ha att genomgå i de skolor, dit de ännu äga tillträde? Om hur de utsättas för daglig skymf och misshandel av lärarna och de av dem upphetsade kamraterna? En för alla stackars icke-ariska ungar hemsk förberedelse till en hopplös framtid. Varför ge de sig icke iväg från Tyskland. Ja vart skola de taga vägen? Vilket land tar emot en flyktig tysk jude? [...] Du läses av gammal och ung. Vad Du säger fästes berättigat avseende vid både här och i Tyskland. Det är därför, käre Sven, och därför att jag känner Ditt goda och rättfärdiga sinne, som jag vågat rikta denna vädjan till Dig. Din mycket tillgivne vän Olle."

Redan 1933, så snart Adolf Hitler kommit till makten, började judarna i Tyskland att utsättas för diskriminering och snart även brutala förföljelser. Till en början infördes antijudiska lagar och restriktioner som tog ifrån den judiska befolkningen dess medborgerliga rättigheter vilket följdes av rena våldsaktioner. 

Natten mellan den 9 och 10 november 1938 brändes och förstördes över 1 400 synagogor och bönehus i Tyskland. Judiska butiker fick skyltfönstren krossade, vandaliserade och plundrade. Även judiska bostäder vandaliserades och människor av judisk börd misshandlades och mördades. Tusentals judiska män arresterades och skickades till olika koncentrationsläger. En natt som brukar omnämnas som Kristallnatten.

Många av judisk börd försökte fly från Tyskland då situationen började blir fullständigt ohållbar. Men när den judiska flyktingströmmen ökade, mer eller mindre stängde de europeiska länderna och USA sina gränser för judiska personer.

 

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Allt är harmoni : om tillvaron på Stigbo, ett hem för judiska flyktingbarn år 1939 / Pontus Rudberg

Allt är harmoni : om tillvaron på Stigbo, ett hem för judiska flyktingbarn år 1939 / Pontus Rudberg

Ansökan om plats på Stigbo barnhem

Ansökan om plats på Stigbo barnhem

Beskrivning av 5 åriga Birgittas näsa, ansiktsform, hårtyp mm  - skolarbete 1938-1939

Beskrivning av 5 åriga Birgittas näsa, ansiktsform, hårtyp mm - skolarbete 1938-1939

Brev om Stigbo barnhem från Tony Bonnier till Signe Lamm

Brev om Stigbo barnhem från Tony Bonnier till Signe Lamm

Demonstrationståg med banderoller "Mot nazisim och judeförföljelse" och "För frihet, arbete och demokrati" på Värtavägen mot Valhallavägen. I fonden kvarteret Djursborg.

Demonstrationståg med banderoller "Mot nazisim och judeförföljelse" och "För frihet, arbete och demokrati" på Värtavägen mot Valhallavägen. I fonden kvarteret Djursborg.

Förtvivlad mamma från Wien ber Stigbo om hjälp

Förtvivlad mamma från Wien ber Stigbo om hjälp

Judiska föräldrar skriver till Stigbo barnhem

Judiska föräldrar skriver till Stigbo barnhem

Kära Olle, Sverige kan inte bli ett skyddshem för hemlösa judar

Kära Olle, Sverige kan inte bli ett skyddshem för hemlösa judar

Käre Sven, Olle Lamm vädjar till Sven Hedin om barmhärtighet i "judefrågan"

Käre Sven, Olle Lamm vädjar till Sven Hedin om barmhärtighet i "judefrågan"

Mosaiska församlingens hjälparbete åren 1933-1939

Mosaiska församlingens hjälparbete åren 1933-1939

Nytt i Stockholmskällan
Tema

Nytt i Stockholmskällan

Stockholmskällans databas fylls hela tiden på med historiskt källmaterial från våra museer, arkiv och bibliotek. Här hittar du senast publicerade.

Rasbiologisk beskrivning av Eriks ansiktsform och huvudmått i skolarbete 1938-1939

Rasbiologisk beskrivning av Eriks ansiktsform och huvudmått i skolarbete 1938-1939

Ridderligt att Ditt hjärta blöder för Ditt folks lidande - Brev från Sven Hedin till Olof Lamm

Ridderligt att Ditt hjärta blöder för Ditt folks lidande - Brev från Sven Hedin till Olof Lamm

Spår av Förintelsen
Tema

Spår av Förintelsen

1933-1945 förföljde och mördade nazister och deras anhängare judar, romer, funktionsnedsatta, homosexuella och andra människor som de menade var mindre värda. Förföljelserna ökade…

Utkast till rashygienisk politik för Sverige 1912

Utkast till rashygienisk politik för Sverige 1912