En juvelerare Sander hade 1809 skrivit nedsättande om judarna som folkgrupp. Sanders text bifogades i Dagligt Allehanda och väckte stark reaktion.
I det här häftet vänder sig signaturen Vän af Sanning och Rättvisa mot svartmålningen av Sveriges judar. Författaren skriver om Sanders text: "Den förskräckliga ton som herrskar deri, upprörde hela min själ." Vidare anser han eller hon att "Smädesskrift" är ett för lindrigt namn "för en skrift som åsyftar endast förföljelse, och som ej går ut på annat än medmenniskors undergång och förderf".
I ett stycke som påminner om en berömd replik i Shakespears pjäs Köpmannen i Venedig skriver Vän af Sanning och Rättvisa:
”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”
Särskilt är författaren upprörd över att juvelerare Sander uppmuntrar den fattiga och nödställda människan "till hat och förföljelse. Då ni med grunder hvars hallt han inte är i stånd att pröfva, söker bevisa, att Judarne äro orsaken till hans nöd, orsaken till Fabrikernas förfall, ja, till hela Landets olyckor? Hvem kan, utan känsla af af en billig harm, läsa de förnedrande namn Ni tillägger en hel Folk-class? De beskyllningar af allmän lättsinnighet, lättja och duglöshet Ni gör hela Judiska Nationen?
Den anonyme skribenten fortsätter sin argumentation mot att "skära alla öfver en kam" och går även in på religionen: "/.../det är sannt, de bekänna en annan Lära, men de hafva dock samma Moral, hvars hufvudinnehåll är: Älska din nästa som dig sjelf".
Vidare prisar han "vår Nådige Monark, som i hvarje menniska värderar menniskan, och som genast vid Dess anträde till regeringen upphäfde det förbudet, att inga Judar skulle få komma in i Landet!"
De fyra sidorna är tryckta i Stockholm 1809.
