Text

Till Författaren af: Några bewis, att Judarne äfven på sitt sätt bidraga till den allmänna nöden i Swerige

1809 publicerade den 70-årige juveleraren Sander en skrift där judarna bland annat anklagades för att ha dragit Sveriges näringsliv i botten. Sanders utspel väckte stor debatt och han blev kritiserad för att uppmuntra förföljelse av judarna. I den här anonyma lilla skrivelsen driver författaren gäck med Sanders antisemitism och antyder att Sanders främsta motiv är att han inte vill ha konkurrens av judarna på juvelmarknaden. Till formen är det en hyllning av Sanders "utmärkta skrift", dock helt ironisk. Frakturtexten transkriberad: 

Min herre! Med beundran har jag läst, och flera gånger genomläst, eder ej mindre af en ypperlig vältalighet än af ett duktigt nit utmärkta skrift mot Judarne. Af densamma upplyst, harmas jag öfver min fordna blindhet, som ej tillåtit mig att se allt hvad jag nu ser. Genom Edra välgrundade bevis har det nu blifvit klart som dagen, att det i synnerhet är Judarne vi hafva att tacka för Directionen för Allmänna Fattigvården, för våra Fattig- Spinn- och Tukthus, och för den mängd af torftiga Enkor och oförsörjda Döttrar, som ligga oss på halsen.

 

Hvem kan väl nu mera tvifla derpå, att om man ej i tid sätter vederbörliga gränsor för dessa oförsynta Intriganters tilltagsenhet, skola de innan korrt uttränga oss från vår moderliga fädernesjord och tvinga oss, att till dem (tjensteqvinnans barn!) sälja vår förstfödslorätt. Ni har uti eder grundliga skrift bevisat allt detta med så mycken anständighet, med en så påtaglig oväldighet att ingen tänkande människa kan misskänna edra ädla afsigter, eller misstänka er för en låg afund, för hat, eller andra dylika motiver. Er mensklighet går till och med för långt. Ni vill icke, säger ni, att Judarne skola drifvas ur Landet. Men ni torde förlåta mig, om jag tviflar på uppriktigheten af denna försäkran. Ty, huru är det möjligt, att en så upplyst, så så redlig och nitisk försäkrare af det allmänna bästa, som ni visar er vara, icke skulle vilja i grund utrota orsaken till allt det elände som herrskar i vårt olyckliga fädernesland. Och denna orsak har ju ni med er oöfverträffliga skarpsinnighet upptäckt hos dessa på intriger så utstuderade skojare, som tvinga den fattige och den behöfvande, att till ett all Tariff öfverstigande pris köpa perlor och karniols-ringar?

 

Allt detta vore ändå drägligt. Men hvad som af er, min herre, och edra likar, aldrig kan eller bör förlåtas, är, att bland desse flyktingar som af oss med så mycken barmhertighet hysas, och af hvilka tio visst ej uppväga en af edert samfund, likväl finnas flera, som i nyttig verksamhet, i anständighet och redlighet, med ett ord, i moraliskt värde, våga mäta sig med, ja, till och med tro sig öfverträffa er. Man bör derföre göra er den rättvisan och icke tvifla derpå, att det ju är ert hjertas hemliga och ifriga önskan, att denna för er besvärliga gräshoppskara måtte rent af föras ur landet; ehuru ni af fruktan för den så kallade Upplysningens och Toleransens anhängare ej vågat så rätt fram dermed. Ty, man måste tillstå att tro, det de skulle vara nog obetänksamme att motarbeta edra lofvärda bemödanden. Men en så oförfärad kämpe, som ni utan tvifvel är, bör väl ej låta dylika betänkligheter afhålla sig ifrån att med en ädel ståndaktighet i det yttersta försätta en rättvis sak. Må man ej anföra exemplet af den första Stat i Europa, der denna så länge misskända och förföljda Nation ändtligen kommit i åtnjutande af alla menniskans och medborgarens rättigheter. Hvad angår oss Frankrike och dess anstalter? Nej! Låtom oss i allt förhålla oss rakt stridande mot hvad hon bjuder, och när vi då äro så lycklige att äga i spetsen för oss en så duktig anförare som ni är, kan det ej fela, att vi ju skola gå vida längre än någon annan Nation, och att, sedan ni först kört Judarne, Sverige omsider, genom er åtgärd, skall återvinna sällhet och lugn.

Pappret är tryckt i Stockholm 1809.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Några ord i anledning af en nyligen utkommen Smädeskrift, kallad: Några bewis att Judarne äfven på sitt sätt bidraga till den allmänna nöden i Swerige.

Några ord i anledning af en nyligen utkommen Smädeskrift, kallad: Några bewis att Judarne äfven på sitt sätt bidraga till den allmänna nöden i Swerige.

Till Juveleraren Sander, Författaren af: Några bevis, att Judarne äfven på sitt sätt bidraga till den allmänna nöden i Sverige.

Till Juveleraren Sander, Författaren af: Några bevis, att Judarne äfven på sitt sätt bidraga till den allmänna nöden i Sverige.