Del av 1885 års karta över Stockholm

Vad berättar kartor?

En karta kan användas som historisk källa. Kartan är ett sätt att beskriva hur en plats såg ut eller hur den skulle se ut (bild: 1885 års karta över Stockholm, A.R. Lundgren)

Jämför kartor för att se hur Stockholm vuxit och ändrat utseende under århundradena. I tjänsten Jämför kartor ser du två kartor bredvid varandra. Du kan välja mellan kartbilder från olika tider. När du zoomar eller flyttar en karta följer den andra kartan med så att båda visar samma vy. Det blir till exempel tydligt hur malmarna bebyggs och slottet ändrar form när vi lägger kartor från 1642 och 1885 bredvid varandra.

Det finns över 100 kartor i Stockholmskällan. Alla kartor finns däremot inte med i tjänsten Jämför kartor. Det beror bland annat på att vissa kartor bara visar mindre delar av Stockholm och inte hela staden. Storleken och formatet på kartan kan också göra det svårt att digitalisera den.

Vad berättar kartan?

Kartorna visar oftast Stockholm så som staden har sett ut. Stockholm har legat på samma plats i många hundra år, men den platsen har inte alltid sett likadan ut. Om vi jämför kartor med varandra ser vi tydligt hur staden har vuxit och förändrats.

Stockholm började först anläggas i det som heter Gamla stan idag. Gamla stans gator och torg har i princip legat på samma platser och haft samma sträckning sedan medeltiden även om hus och byggnader rivits och byggts om. På de äldsta kartorna syns till exempel det gamla slottet Tre kronor som brann ned 1697. Redan 1702, långt innan det nya Kungliga slottet var färdigt, finns det med på kartan.

Olika kartor visar olika saker

Det är viktigt att komma ihåg att olika kartor är tänkta att visa olika saker. Alla kartor visar inte hur staden faktiskt såg ut. Kartor kan vara förenklade, försöka dölja områden eller tvärtom lägga till sådant som inte byggts ännu. Under 1600-, 1700- och 1800-talen ville de styrande gärna bygga raka paradgator och parker. Under den här tiden anlades bland annat Drottninggatan, Karlavägen och Ringvägen.

Alla planer på ombyggnader i staden blev inte verklighet, men kartorna säger en del om hur de ville göra Stockholm till en praktfull storstad. Ett bra exempel på en sådan karta är Lundgrens karta från 1885. Om vi tittar noga på den ser vi kvarter och gator som är rakare än i verkligheten, och gator som aldrig byggdes. Titta exempelvis på alla gatorna som korsar Ringvägen på Söder på Lundgrens karta! De flesta kartor skapades dock för stadsplanering och visar stadsdelar, tomter och kvarter. På de kartorna krävdes stor noggrannhet och de stämmer också bättre överens med verkligheten.

1885 års karta över Stockholm

1885 års karta över Stockholm

Karta öfver Stockholm upprättad och utgifven af A. R. Lundgren år 1885. En mycket detaljrik och informativ karta som visar den äldre bebyggelsen före namnrevisionen 1885. Kartan är…

Vad som finns med på kartan är har också förändrats genom historien. På en del äldre kartor i Stockholmskällan är exempelvis båtar utritade. Dagens kartor visar bara sådant som sitter fast och inte går att flytta på – som hus, vägar, berg och träd.

Hur fungerar en karta?

För att vi ska veta vad som är norr och söder på kartan finns en norrpil som visar väderstrecken. På äldre kartor kunde norrpilen vara konstnärligt utformad. Då kallas den för kompassros. Byggnader, träd och järnvägsräls brukar ritas ut med särskilda symboler eller färger. Alla sådana tecken förklaras i särskild teckenförklaring. Teckenförklaringen finns ofta i något av hörnen på kartan.

Kartor är skalenliga förminskningar av verkligheten. På en karta som är ritad i skala 1:20 000 motsvarar en centimeter på kartan 20 000 centimeter i verkligheten. På så sätt visar kartbilden samma proportioner som verkligheten. En del äldre kartor kan ha en skalstock utritad istället. Då visar kartan hur långt det är mellan olika platser för att vi ska kunna räkna ut själva hur resten av proportionerna hänger ihop.

Nu för tiden använder vi koordinatsystem för att göra kartor och för att beskriva eller peka ut en plats. Ett koordinatsystem är som ett finmaskigt rutnät. Genom att berätta i vilken ruta en byggnad finns kan vi peka ut platsen exakt på en karta. Detta kallas att geotagga materialet.

Använd kartorna i Stockholmskällan

Många källmaterial i Stockholmskällan är geotaggade. Genom att välja ”karta” när du har fått upp en träfflista ser du ditt sökresultat som platser på en karta istället. Här har vi till exempel sökt på ordet "mord" och valt att visa träffarna i kartvyn: BIlden visar sökresultat för "mord" i Stockholmskällan på kartan