Försvar och beredskap under andra världskriget
Sveriges militära beredskap var inte bra vid krigsutbrottet. Sedan det första världskriget, som alla trodde och hoppades skulle bli det sista, hade man gjort flera stora nedskärningar inom det militära. Däremot var försörjningen av mat och bränslen bra.
Under 1900-talet hade Sverige allmän värnplikt – det innebar att alla män skulle genomgå en militärutbildning. Det kallades för att göra lumpen. När första och andra världskriget bröt ut inkallades de män som gjort lumpen in för att tjänstgöra inom militären. Den kvinnliga arbetskraften blev då viktig för att ersätta männen i arbetslivet och alla kvinnor uppmanades att vara beredda på att ta en ännu större roll om Sverige skulle bli indragna i kriget. Blanda annat arbetade Kvinnoorganisationernas beredskapskommitté med upplysning och organisering av de kvinnor som ville delta i den kvinnliga beredskapen under andra världskriget. De anordnade bland annat utbildningar inom jordbruk på olika större gårdar i landet.
Skarpskytte
Sedan slutet av 1800-talet hade skarpskytte varit en populär folkaktivitet. Under första världskriget och andra världskriget blev intresset ännu större. År 1939 hade Stockholms olika skytteföreningar sammanlagt 8 143 medlemmar. Under andra världskriget blev skyttet en stor folkrörelse, som stod mitt emellan idrottsrörelsen och försvarsrörelsen. Även kvinnor utövade skytte och man kan se av medlemslistorna att kvinnor hade skjutit även tidigare men först nu togs de med i medlemslistorna med anteckningen ”ej förut angivna”.
Finlands sak är vår
När Sovjetunionen angrep Finland den 30 november 1939 kom kriget nära på riktigt, och såväl landets neutralitet som försvarsföreberedelser sattes på prov. Den 2 december ökade man det militära skyddet mot Finland och tre dagar senare lät man minera Ålands hav för att hålla Sovjetunionen borta från den svenska kusten.
Finland stöttades med stora mängder svensk krigsmateriel och över 8000 svenska medborgare anslöt sig till den finska armén. De som stannade kvar i Sverige hjälpte till på olika sätt , genom insamlingar eller genom att till exempel sticka strumpor till soldaterna i fält.
1946 fick Stockholms Husmodersförening en medalj och ett diplom undertecknad av Finlands statsminister och socialminister som tack för det stöd som de gett de finska trupperna under kriget.
Inte helt neutrala
Trots att Sverige förklarade sig neutrala så agerade vi ändå i kriget. Bland annat fick tyska trupper resa genom landet för att ockupera Norge 1940 och Sverige drev på att Tyskland stämplade judiska medborgares pass med ett J för jude. På så sätt kunde dessa personer nekas inresetillstånd in i Sverige.
Bombningen av Stockholm 1944
Trots Sveriges neutralitet så finns det exempel på när vi väldigt tydligt påverkades av kriget. En sådan händelse var bombningen av Eriksdal 1944. Klockan 21 på kvällen den 22 februari flög sovjetiska flygplan in över Stockholm och fällde fyra bomber över Eriksdal på Södermalm. Ingen människa dog, men två personer blev skadade. Man vet inte varför bomberna fälldes, om det var av misstag eller som en provokation.
