Den 1 september 1939 invaderade Nazityskland grannlandet Polen och igångsatte andra världskriget.
Ivar Syk, 53 år och doktor i Stockholm, skriver om det inträffade i sin dagbok. Samma Syks dagboksanteckningar från då kriget tog slut i maj 1945 går att läsa här.
"1/9 fredag. I dag släppte den vansinnige Hitler löst barbariet. Organisations- och därmed makts klimax är nådd på ett håll och måste braka sönder. Svår nöd och pina bland människorna – kroppsligt och själsligt – tills de förstört sina maktkällor och få börja leken på nytt; leken att tro sig betyda något genom att samla makt. Samlandet är alltid roligt, men sedan?! Tung är livet många gånger men jag förstår de folk som säga: bättre nu än en ändlös spänning. Ty spänd har tiden varit, spänd till bristning. Nu blir att taga dagen som den är och söka komma igenom besvärligheterna. Gudskelof har jag hunnit med en del under året. Bilen har fått garage och snart ha vi utrymme på vinden. Koksen kan kanske förslå med sträng sparsamhet. Kanske vi komma i kriget. I så fall är intet gjort mot luftanfall. Det återstår. – I dag börjar Karin Centralen (G.C.I.) Må hon trivas. Brita fortsätter på pastorsexpeditionen i Bromma. Ragnar och Georg ha valts till ordf. resp. sekreterare i skolans idrottsförening. Få se hur de kunna samsas. Gunnel linkar omkring med linda om ena knäet som skrapat i backen någonstädes. Bertil kråmar sig med den nya cykeln i blå färg och Ingalill är som vanligt ett yrväder. – Odd på aftonen. Jag talar för förstärkt sparsamhet."
